Teori och metod 

Studien utgår från en fenomenologisk teori med en fenomenografisk forskningsansats. Där lärares uppfattningar inom fenomenet attityder till läsning har undersökts. I studien har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med sex lärare som är utbildade för att undervisa i årskurserna 4-6 där de för stunden undervisar i ämnet svenska. Intervjuernas syfte är att få en inblick i och förståelse för hur lärare uppfattar elevers attityd till läsning och vilka undervisningsstrategier lärare uppger att de använder sig av. Samtliga intervjuer genomfördes på plats i de olika skolorna som lärarna är anställda på. Data har analyserats systematiskt utifrån en beprövad analysmetod. Denna analysmetod underlättade arbetet att sammanställa och tolka lärarnas utsagor. 

Resultat 

I lärarnas utsagor framkommer textsamtal som den vanligaste undervisningsstrategin som lärare använder sig av. Textsamtal belyses i samtliga utsagor av lärarna där det framkom variationer hur de använder denna strategi. I resultatet och diskussionen belyser vi lärarnas likheter och olikheter av de undervisningsstragier som framträder i lärarnas utsagor. Rutiner vid läsning beskrivs i olika former och användningsområden där det används antingen som start på dagen, schemautfyllnad eller som strategi för att främja positiva attityder till läsning. Lärare som positiva förebilder är även en faktor som enligt lärarnas utsagor främjar elevernas positiva attityder till läsning. De lärare som modellerar betydelsen av läsning upplever generellt elevers attityd till läsning som positiv. Även miljöaspekter samt skolbibliotekets betydelse framkommer frekvent i lärarnas utsagor som faktorer som främjar elevernas positiva attityder till läsning. Där skolbibliotekets betydelse för att hjälpa eleverna utifrån intresse och nivå framställs som av vikt.