Dagens organisationer kontrolleras allt mer, där granskning och mätning tenderar att genomföras av all dokumentation som behandlats i offentlig verksamhet. I förlängningen är utredningar i offentlig verksamhet idag en vanligt förekommande arbetsuppgift för HR specialister och syftet med studien är att undersöka betydelsen av utredningar i kommuner. För att kunna utreda olika typer av ärenden som kan innefatta både arbetsrättsliga och arbetsmiljömässiga problem krävs vissa kunskaper. Mer specifikt innebär det att undersöka betydelsen av och kompetensförutsättningar för utredningar utförda i tre olika kommuner ur ett HR-perspektiv. Under tidigare forskning behandlas frågan om kontroll av medarbetares arbete, ansvarsutkrävning av professioner, värdeskapande organisationer, organisatoriskrättvisa samt, betydelsen av kunskap och New Public Management (NPM), en styrform som vunnit allt mer mark i offentlig verksamhet. Teorier som använts som grund för att analyserainsamlad empiri kring utredningar och dess betydelse är legitimitet, HR-transformation, ny institutionell teori, isomorfism och isärkoppling. För att kunna utreda olika typer av ärenden som kan innefatta både arbetsrättsliga och arbetsmiljömässiga problem krävs vissa kunskaper. Studiens resultat visar att HR-specialister anser att utredningar är betydelsefulla i offentlig verksamhet, både för de individer det berör men även för arbetsmiljön som helhet. De understryker vikten av kunskap i utredningsmetodik för att kunna genomföra utredningar av god kvalitet. Resultatet ger en indikation på att HR-specialister i offentlig verksamhet ser utredningar som värdefulla handlingar som kan bidra till en bättre arbetsmiljö. Dock saknas i organisationerna strukturer för återkoppling och uppföljning av genomförda utredningar, 3vilket innebär att det saknas en vetskap bland respondenterna om vad som sker efter en utfördutredning.