Digitaliseringens utveckling har lett till att nya metoder och arbetssätt har implementerats i skolans verksamhet. Trots att tekniken medför nya arbetssätt bör lärarna kritiskt granska och ta välgrundade beslut innan de applicerar dessa i verksamheten. Ett av många nya arbetssätt som utformats under 2000-talet är den omvända läs- och skrivinlärningen Att skriva sig till läsning (ASL) som innebär att eleverna använder digitala verktyg som är utrustade med tangentbord och talsyntes när de skriver texter.

Syftet med uppsatsen är att undersöka, jämföra, förklara och tolka hur lärare i grundskolans tidiga åldrar (1-3) använder sig av arbetssättet ASL, hur ASL påverkar elevers läs- och skrivinlärning samt för- och nackdelar med arbetssättet. Studiens syfte är även att bidra med ny kunskap inom fältet.

I denna kvalitativa studie har intervju som metod använts. Fem lärare från två olika skolor, alla med erfarenhet av ASL, har deltagit i studien. Intervjufrågorna har formulerats i förhållning till studiens syfte.

Resultatet visar att studiens lärare har en positiv inställning till arbetssättet och menar på att ASL har stora fördelar vad gäller elevers skrivutveckling. Majoriteten arbetar på liknande sätt, där progressionen går från lekskrift och ordlistor till mönstermeningar och texter med olika genrer. Talsyntesen framstår som ett viktigt hjälpmedel i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Pennan som skrivverktyg appliceras först i åk 2 då den formella undervisningen i handskrivning tar plats. Elevernas datorskrivna texter blir längre då eleverna orkar mer. Texterna blir även mer innehållsrika då tangentbordet bidrar till lättare bearbetning. Enligt lärarna påverkas inte elevernas handstil i åk 3 negativt trots tangentbordet som det främsta skivverktyget. Det framkommer att läsundervisningen behöver kompletteras med andra arbetssätt för att utveckla elevernas läsförmåga ytterligare. Elevernas självförtroende inom läsning och skrivning kan öka på grund av tangentbordet såväl som talsyntesen då eleverna lättare kan producera text utan fullt utvecklad bokstavskunskap. Givande samarbetet kan också vara en bidragande faktor till ökat självförtroende då eleverna mer eller mindre kan stötta varandra i skrivprocessen.