Syftet med studien är att undersöka i vilken grad andra etniciteter än den svenska inkluderas och representeras i förskolans miljöer samt fånga upp pedagogers resonemang kring hur man arbetar med etnisk inkludering i förskolans praktik och organisation. Studien är en flermetodsforskning där vi har använt oss av enkäter i pappersform och semistrukturerade intervjuer. Enkäterna har delgivits till samtliga arbetslag på två jämnstora förskolor inom samma kommun. I enkäten deltog elva arbetslag som motsvarar 29 personer. När enkäterna var sammanställda intervjuades de två förskolornas utvecklingspedagoger.

Studiens teoretiska ram utgår från socialpsykologins syn på samspel och identitetsskapande samt ett interkulturellt perspektiv med stöd från “vi och dem”-tänkandet. Studiens resultat tar stöd av tidigare forskning som behandlar inkludering, tillgänglighetsmodellen, pedagogers förhållningssätt till mångfald och förskolans roll som kulturell mötesplats.

I resultatet från vår enkätstudie kan vi se att respondenterna upplever att arbetslagen på de undersökta förskolorna består huvudsakligen av personer med svensk bakgrund, medan förskolorna skiljer sig åt sett till hur respondenterna upplever att vårdnadshavarna har svensk bakgrund eller inte. Studiens resultat visar också att andra etniciteter än den svenska är representerade till viss grad i de undersökta förskolornas miljöer, detta genom exempelvis dockor och bilder/tavlor men även genom högtider och sång. Enkätens resultat visar även på olikheter kring hur man arbetar för att inkludera etnisk mångfald i praktiken. Resultatet från intervjuerna påvisar förskolornas olika tillvägagångssätt för att inkludera mångfald i praktiken och organisationen, exempelvis genom förhållningssätt och olika dokument. Resultatet från den kvalitativa delen av studien visar även pedagogernas resonemang kring svårigheterna med mångfald, men också att möjligheterna står i fokus då inkluderingsarbetet värderas högt.