Inledning

I takt med internet och sociala mediers utveckling blir människors källkritiska förmåga viktigare och viktigare. Det informationsflöde många människor världen över har tillgång till har expanderat drastiskt främst under de senaste två decennierna i samband med internetsutbredning. Tillgången till information är helt enkelt större och mer lättillgänglig än någonsin förr. För skolan och yrkesverksamma lärare innebär detta en stor utmaning, varför källkritiken införts i många av grundskolans ämnen.

Syfte

Syftet med studien är att belysa svensklärares erfarenheter av att undervisa i källkritik.

Metod

För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ metod använts. Sex lärare från två olika skolor i Västsverige intervjuades utifrån ett intervjuschema. Materialet har till sist analyserats tematiskt baserat på problemkonstruktioner i lärarnas utsagor.

Resultat

I lärarna utsagor kunde olika problemkonstruktioner urskiljas. Vid analys av lärarnas utsagor framgick det att lärarna förde en lösningsorienterad undervisning som baserades på olika problem, som till exempel riktade budskap, fejkade nyheter samt ett överflöd av information, och att förebygga eller motverka dessa. Lärarna identifierade också några generella aspekter som rör källkritiksfenomenet som problematiska, som till exempel internet som källa till information, elevernas bristande kunskaper i källkritik och sociala medier. Källkritikens plats i svenskämnet ansågs också problematisk. Samtidigt som lärarna gärna ville motivera varför källkritiken hör hemma även i svenskämnet, menade de att källkritiken kanske platsar bättre i ämnen som till exempel SO och NO.