Värdegrundsarbete är vanligt förekommande inom kommunal sektor och används som ett sätt att kommunicera ut gemensamma värderingar och förhållningssätt till medarbetarna. Tillitsbaserad styrning infördes i Borås Stad 2019 med syftet att stärka professionernas autonomi. Lärarprofessionen är en av de yrkesgrupper som själva är bärare av starka kulturskapande normer och värderingar vilka kan komma att kollidera med organisatoriska direktiv. Syftet i denna fallstudie är att belysa innehållet i Borås Stads organisatoriska värdegrundsarbete samt de personalpolitiska riktlinjerna som förmedlas till medarbetarna och utforska vilka idéer som utmärker dessa riktlinjer. Studien avser vidare att belysa hur dessa riktlinjer upplevs av lärarprofessionen och om möjligt söka förståelse för de bakomliggande mekanismer som ger upphov till eventuellt förekommande skilda organisatoriska och professionsspecifika intressen. Tidigare forskning behandlar områden gällande värdegrundsarbete, kulturstyrning samt forskning kring lärarprofessionen och hur denna har påverkats av organisatorisk styrning vad gäller New public managements intåg i offentlig sektor. Teorier som organisationskultur, styrningslogiker samt professionsteoretiska perspektiv har anlagts på den empiri som samlats in i syfte att skapa förståelse för både organisatoriska och professionsspecifika intressen. I studien genomfördes en metodtriangulering med en textanalys som inledande metod, huvudfokus låg dock på kvalitativa intervjuer. Borås Stads värdegrund och personalpolitiska riktlinjer var det textmaterial som granskades i textanalysen. Kvalitativa intervjuer genomfördes i ett andra steg där respondenterna bestod av åtta gymnasielärare. Resultatet visar att organisationens styrdokument förmedlar ett budskap präglat av professionalism och ansvarstagande. Det finns en splittring mellan lärarnas yrkesetiska och organisatoriska strävanden där lärarna inte ges de förutsättningar som behövs. Den tillitsbaserade styrningen som var tänkt att utöka lärarnas handlingsutrymme upplevs som frånvarande då det inte verkar vara förankrat i det praktiska arbetet.