Offentliga organisationer som har samhällsuppdraget inom vård- och omsorg behöver vara i ständig utveckling. Detta skapar ett förändrings- och implementeringsbehov inom offentliga verksamheter. I en snabbt föränderlig värld med en ständigt pågående kunskapsökning och utveckling krävs en hållbar plan för förändringsledning och implementering. Ett exempel på detta är när regeringen 2016 beslutade om den så kallade Tillitsdelegationen. Tillitsbaserad styrning och ledning (som en del av Tillitsdelegationen) har syftet att öka kvalitén i offentliga organisationer, genom att bland annat öka tilliten mellan chef och brukarnära arbetande personal.

Syftet med studien var att utforska upplevelser och erfarenheter hos första linjens chefer i kommunala organisationer inom daglig verksamhet enligt LSS avseende implementering och praktisk tillämpning av tillitsbaserad styrning och ledning. Metoden som använts i studien hade en kvalitativ ansats. Författarna genomförde en pilotintervju innan de åtta intervjuerna med kvinnliga första linjens chefer inom daglig verksamhet. Intervjuerna har analyserats och sammanfattats utifrån en implementeringsprocess vars centrala begrepp är att: vilja, kunna och förstå.

Resultaten av studien visar att det finns skillnader i det praktiska arbetet kring tillitsbaserad styrning och ledning. Covid-19 pandemin har påverkat verksamheterna, där tillit beskrivs som en förutsättning för verksamheterna att göra den omställning som behövts. Det lyfts fram att kommunikation, mod, relation och delaktighet var viktiga komponenter i arbetet med en hållbar tillitsbaserad styrning och ledning. Studien har visat att det finns upplevda hinder främst i form av kontroll och mätningar kopplat till bland annat tidigare styrmodeller som bidrar till svårigheter att fullt ut kunna implementera ett tillitsbaserat ledarskap