Inledning

Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK, kan hjälpa barn att lägga grunden för ett verbalt språk, och verka som ett komplement för de barn som inte ännu har ett verbalt språk. Många barn tillbringar stora delar av sin tid på förskolan och det är viktigt att alla barn får rätt förutsättningar för att kunna utvecklas till kompetenta samhällsmedlemmar i framtiden. Eftersom språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman är det viktigt att vi i förskolan tänker på att vår roll i undervisningen speglar barnens verklighet.

Syfte

Syftet med detta arbete är att studera hur förskolepedagoger tänker kring tecken som stöd i det språkutvecklande arbetet med barnen och hur TAKK tillämpas i förskolan.

Metod

För att komma fram till studiens syfte valdes en kvalitativ metod med intervjuer som utgångspunkt. En kvalitativ studie kännetecknas av att ett helhetsperspektiv på forskning eftersträvas.

Resultat

I resultatet framgår det att alla respondenter i vår studie menar att användningen av TAKK bär med sig många positiva fördelar på så sätt att TAKK gynnar alla barns språkutveckling oavsett tidigare erfarenhet av språket. Några exempel på det är att TAKK förstärker kommunikationen och tydliggör undervisningen, vilket i sin tur leder till ökad delaktighet och att barnen får mer inflytande över sin vardag. Respondenterna i vår studie menar också att det bidrar till allas lika värde och att man genom att lättare göra sig förstådd och förstå andra minskar konflikterna i barngruppen. Respondenterna menar att barnen lär sig grundläggande kommunikation och det skapar förutsättningar för att få ett tidigare språk. Genom att använda TAKK i sin undervisning blir respondenten mer närvarande i kommunikationen och tempot sänks automatiskt. Respondenterna i studien uttrycker att deras upplevelse är att det saknas forskning, att det är viktigt med ett gemensamt tänkande och ett kollegialt lärande samt att få vidare fortbildning i ämnet.