Allt fler människor lider av psykisk ohälsa vilket resulterat i att det numera beskrivs som en folksjukdom. Självskadebeteende definieras inte som en sjukdom utan ses som en handling för att lindra ett outhärdligt psykiskt lidande. Detta innebär att ambulanspersonal vårdar fler patienter med självskadebeteende och mötet med dessa ses ofta som utmanande. Anledningen beskrivs vara bristande kunskap samt att strategier och tillvägagångssätt att bemöta patienten stundtals saknas, patienten kan genom detta känna sig missförstådd och förbisedd. Genom att belysa upplevelserna hos ambulanssjuksköterskor vilka regelbundet möter patienter med självskadebeteende, finns ett värde av att se om erfarenheterna skiljer sig från tidigare studier. Syftet med denna studie är att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelse av att möta patienter med självskadebeteende. Metoden som valts är en semistrukturerad intervjustudie med kvalitativ innehållsanalys och induktiv ansats. Sex ambulanssjuksköterskor från Skaraborg med deltidsanställning inom Prehospital Psykiatrisk Resurs (PPR) intervjuades.

Resultatet beskrivs med åtta underkategorier och de tre kategorier. Upplevelsen av att möta patienten bakom självskadan, När patientmötet tar en annan riktning och Förståelsen för patientens situation. Resultatet visar att ambulanssjuksköterskan upplever en utvecklad förmåga att möta patienter med självskadebeteende sedan de börjat arbeta inom PPR. Att arbeta tillsammans med en psykiatrisjuksköterska upplevs som lärande och tryggt. De upplever en ökad förståelse och kunskap om varför patienter utför självskadehandlingar. Dock beskrivs en kunskapsbrist gällande mötet med patienterna och en känsla av frustration över att inte alltid kunna hjälpa dem. Slutsatsen är att ambulanssjuksköterskan inom PPR tillsammans med en psykiatrisjuksköterska skapar ett tvärprofessionellt team som gynnar patientmötet. Dock är det av stor vikt att ambulanssjuksköterskan inhämtar ytterligare kunskap kring patienter med självskadebeteende för att bättre förstå patientens behov och kunna erbjuda en bättre och säkrare vård.