För att vara ett konkurrenskraftigt företag inom byggbranschen krävs det att kunna pressa beräknade kostnader för ett projekt till det yttersta. Detta görs för att förbättra möjligheter att vinna ett anbud och för att under produktionen maximera företagets vinst. För att veta vilka kostnader som kan hållas nere i förhållande till förfrågningsunderlaget krävs noggrann kalkylering och erfarenhetsåterföring. För att effektivisera erfarenhetsåterföringen behöver avvikelser från produktionskalkylen analyseras i efterhand. Det räcker inte heller att enbart analysera resultatraden, utan projektet måste analyseras på kontonivå för att få så bra erfarenhetsåterföring som möjligt. Varför gick det inte som förväntat på kontot och hur kan vi förhindra detta i framtiden är frågor som bör besvaras för varje avvikelse.

Syftet med studien är att utföra en fallstudie av produktionskalkyler från fyra olika projekt, utförda av ett och samma företag. Studien analyserar och utvärderar konton med stor differens och korrelation. Utifrån detta syftar den till att finna samband mellan avvikelser och differenser på kontonivå för att ge underlag till byggföretagets framtida arbete med erfarenhetsåterföring. Studien avgränsas till fyra bostadsprojekt utförda som totalentreprenad med en produktionskalkyl på 100 - 200 miljoner kronor. Metoden som användes var en fallstudie med semistrukturerade kvalitativa intervjuer som underlag.

Resultatet visar att de vanligast förekommande differenserna bland majoriteten av projekten har sitt ursprung i konton kopplade till kontogruppen underentreprenörer (UE). UE-kontot “Markentrepenad” var ett konto som alla fyra projekt hade som negativ differens, likväl UEkonto “Golvspackling” som positiv differens. Vidare visar resultatet att det finns 28 konton som förekommer bland de största differenserna i två eller mer av projekten.

Slutsatsen konstaterar att det finns anledning att vidare analysera de differenser som förekommer i mer än två av projekten för att maximera erfarenhetsåterföringen till framtida projekt. Ytterligare en slutsats är att ett mer standardiserat sätt för kodning av transaktioner hade underlättat analyser av byggföretagets projekt. I dagsläget blir analyserna till stor delberoende på en intervju med platschefen, då arbetet inte är fullt standardiserat och en del blir en tolkningsfråga.

To be a competitive company in the construction industry it is necessary to maximize the precision of the calculations in a project. This is essential to enhance the company’s competitiveness and during production increase the profitability. To know which costs can be reduced in relation to the tender documents, careful calculation and feedback of experience is required. In order to streamline the feedback of experience, deviations from the production calculation need to be analysed afterwards. It is not enough to analyse the result, but the project must be analysed by individual accounts to get as valuable experience feedback aspossible. The reason it did not go as expected on the account and how to prevent this in the future are questions that should be answered for each discrepancy.

The purpose of the study is to perform a case study of production calculations of four different projects from the same company. The study analyses and evaluates accounts with a large difference and correlation. Based on this, the intention is to find connections between deviations and differences at the account level to provide a basis for the construction company's future work with experience feedback. The study is limited to four housing projects carried out as a turnkey contract with a production calculation of SEK 100-200 million. The method used was a case study with semi-structured qualitative interviews as a basis.

The results show that the most common differences among the majority of projects originate in accounts linked to subcontractors. The subcontractor account “Markentrepenad” was an account that all four projects had as a negative difference, as well as the subcontractor account “Golvspackling” as a positive difference. Furthermore, the results show that there is a correlation between 28 accounts, which occurs among the largest differences in two of the projects or more.

The conclusion states that there is reason to further analyse the differences that occur in two or more of the projects. To maximize the feedback of experience to future projects. Another conclusion is that a more standardized way of coding transactions would have facilitated analyses of the construction company's projects. At present, the analyses are largely dependent on an interview with the site manager, as the work is not fully standardized and becomes a question of interpretation.