Den svenska skolan präglas av Vygotskijs sociokulturella perspektiv som förespråkar att gynnsamt lärande sker i interaktion med andra (Hwang & Nilsson 2019, s. 275). McIntosh (2008, s. 3-4) menar att elever utvecklar matematisk kompetens bäst genom kommunikation där de ges möjlighet att förklara, resonera och argumentera för hur de tänker i samtal och diskussioner med såväl lärare som andra elever. Däremot visar en övervägande del av undervisning i matematik att inrikta sig på enskilt arbete i lärobok med brist på interaktion med andra (Persson & Persson 2012, s. 57). Detta begränsar elevers möjlighet att utveckla förmågorna att föra matematiska resonemang, samtala om, samt argumentera och redogöra för beräkningar och slutsatser, vilka återfinns i kursplan för matematik (Skolverket 2019, s. 55).

Varbergs kommun är en del av matematikundervisningens förändring, då kommunens undervisande lärare i matematik för årskurs 1-3 kompetensutvecklas och undervisar utifrån ett forskningsprojekt sedan hösten 2019 (Varbergs kommun 2021). Forskningsprojektet heter “Matematiksatsning i Varberg” (MASIV) och enligt Varberg kommuns hemsida (ibid.) innefattas undervisningsmaterialet av taluppfattning med kommunikativa metoder i fokus. Vi vill därför veta mer om kommunikation i matematikundervisning och ställer utifrån detta frågorna:

• Vad betyder kommunikation för elevers matematikinlärning?

• Hur kan undervisning struktureras för att ge utrymme till kommunikation?

Inledningsvis genomfördes en systematisk litteratursökning i databaser samt genom manuell sökning, vilket resulterade i sju relevanta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för denna kunskapsöversikt. Därefter genomfördes en kartläggning samt analys av artiklarna i syfte att besvara vårt syfte och våra frågeställningar.

Sammantaget visar resultatet att kommunikativ undervisning i matematik främjar såväl förmågor inom resonemang och kommunikation som elevers motivation, ansvarskänsla och delaktighet. Då praktiken idag präglas av en hög grad komplexitet med mångfacetterade klassrum, drar vi dock slutsatsen att verbal kommunikation är utmanande att organisera för att säkerställa att alla elever ska ges förutsättning till gynnsam kunskapsutveckling.