Matematik används dagligen och ett av syftena med matematikundervisningen i grundskolan är att eleverna ska ges möjligheter att utveckla kunskaper i att lösa och formulera matematiska problem. Detta för att förbereda eleverna inför de krav som ställs på 2000-talets samhällsmedborgare. 

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka vad som kännetecknar forskningen om problemlösning inom matematikundervisning i grundskolans tidiga år med ett elevfokus. För att svara mot detta syfte används två forskningsfrågor: ”Vad kännetecknar forskningen om problemlösning inom ämnet matematik i grundskolans tidiga år med ett elevfokus?” och ”Vilka faktorer lyfts fram av forskningen som påverkande på elevers problemlösningsprocesser i ämnet matematik i grundskolans tidiga år?”

För att svara på forskningsfrågorna har metoden systematisk litteraturstudie används i kunskapsöversikten. Metoden innebär att en syntes av den tidigare forskningen inom ett område skapas genom att söka, granska och sammanställa relevant vetenskaplig litteratur i form av vetenskapliga studier. Sökning av litteratur har skett i tre olika databaser: ERIC EBSCO, Primo och LibSearch. Läsning av studiers abstracts och senare djupläsning av dem gav ett underlag på åtta studier till denna kunskapsöversikt.

Resultatet av denna kunskapsöversikt visar att det som kännetecknar forskningen om problemlösning inom ämnet matematik i grundskolans tidiga år med ett elevfokus är användningen av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Den sistnämnda metoden är frekvent förekommande då den används i hälften av de aktuella studierna. Ytterligare kännetecken är användandet av interventioner samt think-aloud. De faktorer som lyfts fram av forskningen som påverkande på elevers problemlösningsprocesser är flera. Olika känslor påverkar elevers problemlösningsprocesser på olika sätt, användning av feedback kan göra elever till mer framgångsrika problemlösare samt att elever som själva får avgöra när hjälpmedel bör användas under problemlösningsprocessen kan känna ett större ansvar över det egna lärandet. Ytterligare faktorer är att skapandet av en egen problemlösningsmodell kan leda till aktivt deltagande hos elever samt att kreativitet tänkande under problemlösningsprocessen kan gestaltas olika beroende på elevers kunskapsnivåer.