I vår uppsats har vi undersökt orsaker till korruption i två specifika fall inom offentlig förvaltning. Dessa benämner vi som "Göteborgsfallet", allmänt känt som "muthärvan i Göteborg" samt "Sigtunafallet" vilket är ett fall mellan Socialdemokraterna och byggbolaget PEAB. Som underlag har vi haft tidningsartiklar och rapporter. Analysen av fallen har skett med hjälp av metodologiska analytiska verktyg. Vidare har vi använt oss av tematiska studier utifrån syfte och frågeställningar. Vi kom fram till att korruption förekom, att institutionella faktorer spelade in och att dessa möjligen förstärktes genom New Public Management till följd av att förvaltningarnas tidigare starka normer försvagades. 

Med två fallstudier kan inga generella slutsatser fattas. Däremot kunde ändå institutionella strukturer förklaras som bidragande faktorer till korruptionen. Allt kan dock inte skyllas på New Public Management. Speciellt utmärkande var en tystnadskultur i Göteborgs-fallet, som gjorde att man inte slog larm eller kanske till och med uppfattade handlingarna som tillåtet. I Sigtuna-fallet fanns det en form av vänskapskultur och en uppfattning om att man ökar effektiviteten. Uppluckringen av regler och normer inom offentliga förvaltningar kan öka incitamenten för korruption. Desto vanligare denna form av mer eller mindre sofistikerad korruption blir, ju större blir acceptansen för det. Till detta kommer att kontrollsystemen i kommunerna inte är utvecklade för en ny verklighet samt att påföljderna är ganska milda.