Efter pandemins intåg i världen år 2020 har de flesta människor tvingats ändra sina levnadsvanor, både vad gäller privatliv som arbetsliv. I Sverige har anställda, där tjänsten tillåter, tvingats utföra sina arbetsuppgifter på distans och detta har oftast skett i det egna hemmet. Detta öppnar upp för en hel del frågor. Hur skall man kunna bibehålla en god informationssäkerhet när tjänster som hanterar känsliga och sekretessbelagda uppgifter flyttas till den anställdes hem? Denna studie kommer att undersöka en specifik forskningsfråga: Vilka konsekvenser har det ökade digitala distansarbetet resulterat i, vad gäller kommunal IT-säkerhet? En kvalitativ datainsamlingsmetod har använts. Vi har tagit del av tidigare studier och rapporter i ämnet och utfört intervjuer med respondenter som innehar en kommunal tjänst inom IT. Undersökningen fokuserar framför allt på de digitala verktyg som används, vilka strategier som finns, rådande hot gentemot data- och informationssäkerheten samt hantering av tidigare och framtida attacker.   Resultatet visar på att de flesta kommunerna vi intervjuade, använder sig av liknande verktyg för att kommunicera vid distansarbete och även för att säkerställa en säker uppkoppling. Trots givna strategier och riktlinjer från diverse myndigheter, använder kommunerna dessa främst som inspiration till egna policydokument. Under intervjuerna framkom det att de kommuner som utsatts för dataintrång har tagit lärdom och därefter vidtagit diverse åtgärder för att det inte skall upprepas. En slutsats som kan dras av studien är att risken för dataintrång gentemot kommunerna inte har ökat under pandemin.  Däremot har man kunnat konstatera att det är den anställdes brist på utbildning i IT-säkerhet som kan ses som det största hotet vad gäller distansarbete. För att minimera riskerna att känsliga och sekretessbelagda uppgifter läcker ut och hamnar i orätta händer, krävs ökad kunskap och tydliga direktiv vad som skall följas vid distansarbete. 

After the pandemic entered the world in 2020, most people have been forced to change their lifestyles, both in terms of private life and work life. In Sweden, employees, where the service allows, have been forced to perform their tasks remotely and this has usually taken place in their own home. This opens up a lot of questions. How can good information security be maintained when services that handle sensitive and classified information are moved to the employee's home? This study will examine a specific research question: What consequences has the increased digital teleworking resulted in, in terms of municipal IT security? A qualitative data collection method has been used. We have taken part in previous studies and reports on the subject and conducted interviews with respondents who hold a municipal position in IT. The survey focuses primarily on the digital tools used, what strategies are available, current threats to data and information security and the management of past and future attacks. The results show that most of the municipalities we interviewed use similar tools to communicate during telework and also to ensure a secure connection. Despite given strategies and guidelines from various authorities, the municipalities use these primarily as inspiration for their own policy documents. During the interviews, it emerged that the municipalities that have been subjected to data breaches have learned lessons and subsequently taken various measures to ensure that it is not repeated. One conclusion that can be drawn from the study is that the risk of data breaches against the municipalities has not increased during the pandemic. On the other hand, it has been established that it is the employee's lack of training in IT security that can be seen as the biggest threat in terms of teleworking. In order to minimize the risks of sensitive and classified information being leaked and falling into the wrong hands, increased knowledge and clear directives are required as to what must be followed in teleworking.