Den digitala utvecklingen i dagens samhälle ger konsumenter reklam och erbjudande vart de än kollar. Via sociala medier når företag lätt ut till sin målgrupp och kan med små medel påverka konsumentens behov. Detta har skapat ett nytt sätt att konsumera där konsumenter inte endast handlar nödvändigheter utan skapar ett eget behov i takt med att den ständiga exponeringen för nya produkter. Denna exponeringen leder till impulsiva köp.

I denna studie har en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju använts för att kartlägga konsumentens köpbeteende. Syftet är att undersöka de interna och externa faktorer sompåverkar konsumenternas impulsiva köpbeteende. Den kvantitativa enkäten användes för att ge en generell bild av konsumenternas köpbeteende för att sedan kompletteras med intervjuernas mer djupgående svar. Studiens resultat presenteras och analyseras utifrån tre utvalda kategorier som varit grund till enkät- och intervjufrågorna. Kategorierna utgår från studiens valda teoretiska perspektiv som innefattar modellerna Consumer Impulsive Formation Enactment (CIFE) och The Stimulus-Organism-Response (S-O-R). Modellerna används som hjälpmedel för att kartlägga konsumenternas beteende gällande såväl interna som externa faktorer. Utifrån modellerna har ett eget teoretiskt ramverk utvecklats för studien. Modellen heter DIA-modellen och är en sammanfattning av studiens teoretiska perspektiv och används för att kartlägga impulsiva konsumentbeteende i den digitala modehandeln. Modellen utgår ifrån följande kategorier: digitalt köpbeteende, impulsivt köpbeteende och affektiv påverkan. En slutsats som kan dras av denna undersökning är att de miljöpåverkande och externa faktorerna spelar en stor roll i skapandet av konsumenternas behov. Resultatet visade att respondenterna ansågs sig göra oplanerade köp som en följd avett behov som uppkom först när de presenterades för produkten i fråga. Detta visade sig även ha en större påverkan på de yngre respondenterna som påverkades i större utsträckning via sociala medier och dess omgivning. De interna faktorer som visade sig vara avgörande var utvärderingen och motiveringen av köpet. För vidare studier kan förslagsvis skillnader påmän och kvinnors impulsiva köpbeteende undersökas för att se om där finns skillnader. Studiens begränsningar är det utvalda kategorier som undersöker hur interna och externa faktorer påverkar impulsivt köpbeteende. Om konsumenten ansåg sig kunna motivera sitt köp i utvärderingsprocessen var möjligheten större att denne gjorde impulsiva inköp. Så som konsument gäller de att ställa sig själv och sin omgivning frågan: ” Hallå, behöver duverkligen den där?”

The digital development in today's society gives consumers advertising and offers wherever they look. Companies can easily reach their target group and easily influence the consumer's needs through social media. Today consumers not only buy their necessaries but also what they consider they want. This exposure leads to impulsive purchases.

I denna studie har en kvantitativ enkät och en kvalitativ intervju använts för att kartlägga konsumentens köpbeteende. Syftet är att undersöka de interna och externa faktorer som påverkar konsumenternas impulsiva köpbeteende. Den kvantitativa enkäten användes för att ge en generell bild av konsumenternas köpbeteende för att sedan kompletteras med intervjuernas mer djupgående svar. Studiens resultat presenteras och analyseras utifrån tre utvalda kategorier som varit grund till enkät- och intervjufrågorna. Kategorierna utgår från studiens valda teoretiska perspektiv som innefattar modellerna Consumer Impulsive Formation Enactment (CIFE) och The Stimulus-Organism-Response (S-O-R). Modellerna används som hjälpmedel för att kartlägga konsumenternas beteende gällande såväl interna som externa faktorer. Utifrån modellerna har ett eget teoretiskt ramverk utvecklats för studien. Modellen heter DIA-modellen och är en sammanfattning av studiens teoretiska perspektiv och används för att kartlägga impulsiva konsumentbeteende i den digitala modehandeln. Modellen utgår ifrån följande kategorier: digitalt köpbeteende, impulsivt köpbeteende och affektiv påverkan. En slutsats som kan dras av denna undersökning är att de miljöpåverkande och externa faktorerna spelar en stor roll i skapandet av konsumenternas behov. Resultatet visade att respondenterna ansågs sig göra oplanerade köp som en följd av ett behov som uppkom först när de presenterades för produkten i fråga. Detta visade sig även ha en större påverkan på de yngre respondenterna som påverkades i större utsträckning via sociala medier och dess omgivning. De interna faktorer som visade sig vara avgörande var utvärderingen och motiveringen av köpet. För vidare studier kan förslagsvis skillnader på män och kvinnors impulsiva köpbeteende undersökas för att se om där finns skillnader. Studiens begränsningar är det utvalda kategorier som undersöker hur interna och externa faktorer påverkar impulsivt köpbeteende. Om konsumenten ansåg sig kunna motivera sitt köp i utvärderingsprocessen var möjligheten större att denne gjorde impulsiva inköp. Så som konsument gäller de att ställa sig själv och sin omgivning frågan: ” Hallå, behöver du verkligen den där?