År 2020 konstaterades en ny pandemi orsakad av det nyupptäckta viruset COVID-19. Sjukvården världen över sattes på prov då intensivvårdsavdelningarna krävde mer personal och resurser än vad som fanns tillgängliga. Anestesisjuksköterskorna blev räddningen och fick omplaceras till en nu specialistkompetens inom intensivvården för vård av patienter smittade med COVID-19. Studiens syfte var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av omplacering till ny specialistkompetens under rådande Coronapandemi. Metoden var en kvalitativ intervjustudie. Resultatet granskar åtta anestesisjuksköterskor tillhörande tre olika sjukhus i Västra Götalandsregionen. Resultatet beskriver bland annat en upplevd oro och rädsla från början då allt var nytt. Dock beskriver studien en otrolig gemenskap och erfarenhet som ingen trodde var möjligt. Vidare visar resultatet variationer i beredskapshantering under rådande pandemi, vad det yttersta patientansvaret kan innebära för skillnader för intervjudeltagarna och hur deltagarna påverkades både psykiskt och fysiskt. Diskussionen tar upp innebörden av ett bra samarbete och hur det kändes att gå från expert till novis. Slutligen dras slutsatsen att anestesisjuksköterskorna världen över stod ofrivilligt längst fram vid frontlinjen när den förödande Coronapandemin drog fram och de ångrar inte en sekund av det.