Syftet med denna studie är att synliggöra den bild som lärarfackförbunden genom sina tidskrifter bidrar till att ge lärare om fenomenet särskilt begåvade elever och deras lärande. Jag avser även synliggöra hur lärares kompetens relativt fenomenet särskilt begåvade elever skrivs fram. Frågeställningarna är: hur konstruerar de lärarfackliga tidskrifterna fenomenet särskilt begåvade elever och villkoren för deras lärande, samt hur konstruerar de lärarfackliga tidskrifterna lärares kompetens relativt fenomenet särskilt begåvade elever.

2011 genomfördes en Skollagändring i Sverige i vilken alla elevers rätt till stimulans för att kunna utvecklas poängterades, det vill säga även de elever som lätt når kunskapsmålen. 2015 kom Skolverkets stödmaterial angående särskilt begåvade elever, riktat till lärare. Varken nationellt eller internationellt finns dock något entydigt svar på vem som är särskilt begåvad eller hur dessa elever kan identifieras, det råder även delade meningar om hur särskilt begåvade elever ska undervisas i skolan. Forskning visar på en varierad bild av kriterier för att en elev ska bli definierad som särskilt begåvad och en differentierad bild av huruvida dessa elever bör undervisas; i den egna klassen, i särskild grupp, med egen mentor eller efter en anpassad läroplan. Mot bakgrund av denna komplexitet har jag valt att undersöka hur fenomenet särskilt begåvade elever framställs i text som många lärare möter.

Utgångspunkten för studien är kritisk diskursanalys, vilken vilar på socialkonstruktionistisk grund. Centralt är att språk är betydelsekapande handlingar och att kunskap konstrueras mellan människor i social interaktion. För analys används i studien en omarbetad version av Faircloughs metod i flera steg, vilken passar studiens syfte väl. Analysen görs i fem steg där fokus först ligger på hur problem respektive föreslagna åtgärder konstrueras, för att sedanidentifiera vilka som bidrar till konstruktionerna och ge plats för eventuella motstridigheter i materialet. Slutligen granskas genomförandet av de fyra första stegen med kritisk blick. Med femstegsmetoden analyseras studiens empiri, som består av fyra artiklar ur lärarfackliga tidskrifter. För den lingvistiska analysen har transitivitetsanalys använts för att få syn på de processer och aktörer som finns på textnivå i konstruktionen av fenomenet särskilt begåvade elever, villkoren för deras lärande samt lärares kompentens relativt dessa elever.

Resultatet av studien är att artiklarna i de lärarfackliga tidskrifterna sammantagna ger en spretig bild när det gäller definition av vem som är särskilt begåvad. Lärares kunnande relativt särskilt begåvade kritiseras starkt, samtidigt som ett stort ansvar läggs på lärare när det gäller dessa elevers möjlighet att utmanas i skolan. De lärarfackliga tidskrifterna förmedlar däremot inte explicit att komplexiteten kring fenomenet finns eller ger stöd till lärare om hur de i sin praktik ska förhålla sig till denna komplexitet.