Den kulturella mångfalden ökar i Sverige. I skolan finns det cirka 150 olika språk av de ungefärliga 200 som fastställts i det svenska samhället. Flerspråkighet har varit aktuellt under en längre tid i Sverige. Förr var de vanliga orsakerna immigration på grund av fattigdom eller flyktingar som flytt krig. Idag är globaliseringen en vanligare orsak. Trots att flerspråkighet varit aktuellt en längre tid finns negativa attityder och okunskap. För att sätta flerspråkighet i en större kontext är Afrika angeläget. Där finns individer som talar tre till fyra språk. Trots att flerspråkighet inte är något främmande, visar PISA-resultaten att flerspråkiga elever i ämnet matematik får fortsatt sämre resultat.

Studiens syfte är att undersöka vad som kännetecknar forskningen inom flerspråkighet i ämnet matematik. Detta gjordes genom sökningar i olika databaser där artiklar och avhandlingar noggrant undersökts. Syftesfrågorna som sedan skulle besvaras var:

- Hur belyses flerspråkiga elevers undervisningssituation med fokus på ämnet matematik?

- Hur framställs modersmålets betydelse i relation till sociala, kulturella och identitetsaspekter?

I resultatet framträder det att undervisningen vanligast planeras utifrån läroböcker. Konsekvenser av detta är att elever får arbete självständigt och kan gå miste om att kommunicera och socialisera sina matematikkunskaper. Det råder även negativa attityder gällande flerspråkiga elever som främst uppkommit genom okunskap och omedvetenhet. Språk utvecklas i sociala sammanhang. Modersmålet spelar roll vad det gäller kulturella aspekter. Flerspråkiga elever kan ha svårigheter för att tillgodo göra sig uppgifter om de saknar referensramar. Får eleverna använda sig av sitt modersmål kan de bli drivna i sitt matematiklärande och sedan identifiera sig som detta.