Sverige är ett välutvecklat land men trots goda förhållanden har en stor del svenska skolelever svårt att uppnå målen i läsning. Det kan leda till att elever lämnar skolan med bristande läsfärdigheter, vilket blir en begränsning eftersom dagens informationssamhälle ställer höga krav. Idag vet de flesta att det är viktigt att besitta en god läsförmåga. För att utveckla en god läsförmåga behöver elever få en god läsundervisning, vilket ställer höga krav på lärare. Det finns flertalet svårigheter som lärare dagligen möter i läsundervisningen för att leva upp till kraven.

Tidigare kunskap har visat att det ställs höga krav på lärare i läsundervisningen och att det kan var svårt att leva upp till dessa krav. Vårt syfte är därför att undersöka om dessa svårigheter i en svensk kontext, genom en intervjustudie. För att kunna svara på syftet behöver vi klargöra vad en god läsundervisning innehåller.

Vi har valt att genomföra semistrukturerade intervjuer för att lärare då får möjlighet att svara på öppna frågor och därmed prata fritt om ämnet. Urvalet består av utbildade grundskollärare med behörighet i svenska i årskurs 1-3. Samtliga lärare bedriver läsundervisning i skrivande stund. Sex grundskollärare och en speciallärare medverkar i studien. Resultatet visar att samtliga lärare har en liknande bild om vad en god läsundervisning innehåller. Majoriteten av lärarna utgår från samma grundprincip i läsundervisningen, det vill säga ljudinlärning. Både lärare och forskning menar att det finns svårigheter i läsundervisningen. De upplevda svårigheterna skiljer sig dock åt, både mellan deltagare och forskning.

Resultatet visar även att det kan vara svårt att motivera elever. Motivation är något som nämns i forskning men det framgår inte som något problematiskt, vilket lärare har beskrivit att det kan vara. Forskning har till viss del visat att det finns bristande kompetens hos lärare gällande ljudinlärning, vilket vår studie bekräftar och utvecklar.