Leken är betydande för barns språkutveckling och barn lär sig främst genom meningsfulla och lekfulla sammanhang (Banerjee, Alsalman & Alqafari 2016, s. 300; Rajapaksha 2016, s. 15). Tidigare forskning visar att leken används på olika sätt beroende på hur förskollärare ser på leken som verktyg. Synen på lek skiljer sig åt, vissa förskollärare anser att leken ska vara fri från vuxnas medverkande. Andra förskollärare anser att leken kan och ska användas som ett undervisningstillfälle (Rentzou, Slutsky, Tuul, Gol-Guven, Kragh-Müller, Fenu Foerch & Paz-Albo 2019, ss. 1, 6). Lek och språk är två omfattande områden beskrivna i läroplanen för förskolan (Lpfö 18 2018, s. 8). Där beskrivs att lek ska genomsyra förskolan och att barnen i lek kan erhålla flertalet kunskaper och förmågor. Kunskap beskrivs ha en betydande koppling till språket, därmed behöver förskollärare ge barn förutsättningar för att utveckla sitt språk (Lpfö 18 2018, s. 8). Anledningen till det valda området är att vi har ett starkt intresse för lek samt barns språkutveckling. Dessa ämnen är ständigt aktuella och betonas i Lpfö 18 (2018, ss. 8, 14). Vi har under förskollärarutbildningen erhållit kunskaper inom både lek och barns språkutveckling, däremot saknar vi kunskaper inom områdena i relation till varandra.

Syftet med examensarbetet är att få kunskap kring förskollärares syn på leken som verktyg, samt vilka kunskaper de anser att de behöver för att främja barns språkutveckling. Studien utgår från den sociokulturella teorin.

En empirisk studie har genomförts med self report som metod. Self report är en form av frågeformulär som utgår från deltagarnas utsagor och tankar om ett specifikt ämne (Davidsson 2007, s. 73). Sex förskollärare från två olika förskolor har deltagit i studien. Förskollärarna har besvarat sju öppna frågor. Utifrån studien vill vi som forskare lyfta fram verksamma förskollärares berättelser om hur de arbetar med leken som verktyg för att främja språkutveckling.

Resultatet i studien visar olika verktyg som förskollärare kan använda sig av för att främja barns språkutveckling i lek samt deras syn på möjligheter och utmaningar med att använda leken som ett språkutvecklande verktyg. Dessa är verbala kommunikativa verktyg, materiella verktyg, förskollärares stöttning och deltagande i lek, möjligheter och utmaningar med lek som språkutvecklande verktyg samt förskollärares kunskaper om lek som språkutvecklande verktyg. Pedagogiska implikationer belyses.