Den sexuella debuten sker i yngre åldrar än tidigare. Unga kvinnor har en riskfylld sexuell livsstil, aborttalen ökar liksom prevalensen av könssjukdomar. Detta får konsekvenser på den sexuella och reproduktiva hälsan. Studier visar att kvinnor och män anser att de ska ta ett delat ansvar för antikonception men ansvaret tas till största del av kvinnan. Antikonception behövs under många år relaterat till tidig sexualdebut och barnönskan sent i den fertila perioden. Syftet med studien är att belysa unga kvinnors värderingar och attityder gällande antikonception. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har valts för studien där totalt 20 unga kvinnor intervjuats i tre fokusgrupper. Under analysen framkom ett tema: Antikonception är en komplex fråga för unga kvinnor att ta ställning till, omgärdad av osäkerhet på flera plan. Resultatet redovisas i fyra kategorier. Resultatet visar att den studerade gruppen använder antikonception främst i syfte att inte bli gravid och att lindra menstruationsbesvär. Antikonception används i låg grad som skydd mot könssjukdomar som ansågs som ett avlägset hot. De unga kvinnorna söker främst information om antikonception i samspel med vänner och på internet. Frågan om antikonception gör de unga kvinnorna osäkra och oroliga och de hittar olika strategier för att hantera detta. Resultatet har betydelse för de som arbetar med unga kvinnor för att förstå vilka attityder och värderingar de har till antikonception. Det är av vikt att fortsätta forskningen på området för att främja och öka den sexuella och reproduktiva hälsan hos befolkningen likväl som för att främja hållbar utveckling.