Problematiskt datorspelande är ett beteende som ökar hos våra barn och unga. Några utvecklar beroende, diagnosen är ny och benämns gaming disorder. De barn och unga som utvecklar gaming disorder lider av ohälsa både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjuksköterskan har en betydande roll vid beroendesjukdomar och dess interventioner. Syftet var att sammanställa och beskriva det vetenskapliga underlaget gällande vilka interventioner som används och dessa interventioners effekt hos barn och unga när det gäller gaming disorder. Beskrivande litteraturöversikt har använts som metod, där 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod söktes i databaserna Cinahl, APA Psykinfo och Pubmed (n=9) och en manuell litteratursökning av referenslistor (n=2) som besvarade syftet för examensarbetet. Elva artiklar granskades och analysen resulterade i två övergripande kategorier; interventioner vid gaming disorder och interventioners effekt, med tillhörande underkategorier. Interventioner som användes vid gaming disorder var olika former av kognitiv beteendeterapi (KBT) samt behandling med farmaka eller mindfulness. Resultatet visade att dessa interventioners effekt gav olika grad av symtomreducering vilket ledde till ökad hälsa. Slutsatsen av litteraturstudien är att den intervention som främst användes vid gaming disorder var KBT. Den viktigaste effekten av interventionerna var att få symtomreducering av svårighetsgraden. Även familjemedverkan spelade en viktig roll för interventionsresultatet. Denna studie kommer att kunna användas av sjuksköterskor som arbetar dels preventivt med barn och unga samt inom primärvård och barnpsykiatrisk vård. Studien kommer att ge dem en överblick över vilka interventioner som finns och vilka effekter som kan förväntas av initierad intervention.