Svenska skolor är, enligt lag, skyldiga att årligen upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling där de beskriver vilka åtgärder som tas för att upptäcka och motverka mobbning. Flera av åtgärderna som idag implementeras inom skolor är plockade från olika antimobbningsprogram som började implementeras i skolor efter problematiken med mobbning i skolan uppmärksammats under 60-talet. Majoriteten av dessa åtgärder lägger ytterligare ett ansvar på lärarna – något som kan få stora konsekvenser då dessa redan har svårt att hinna med sina arbetsuppgifter.

Syftet med studien var att bidra med en ökad kännedom och förståelse för de åtgärder svenska skolor implementerar för att motverka samt förebygga diskriminering och kränkande handlingar, med intentionen att se hur dessa åtgärder förhåller sig till de andra uppdrag som lärarrollen innebär samt verksamhetens övergripande organisering.

Genom en kvalitativ innehållsanalys på fyra skolors planer mot diskriminering och kränkande behandling kunde man se att flera av de åtgärder som beskrevs kan lägga en ökad press på lärarna som enligt tidigare studier redan har svårt att få sin arbetsdag att gå ihop. Detta kan leda till att arbetet med mobbning inte tas på så stort allvar som det borde, utan att lärarna använder den handlingsfrihet de har i sin roll som närbyråkrat för egna prioriteringar mellan konkurrerande uppgifter i lärarrollen – något som kan få stora konsekvenser både för eleven och skolan när det kommer till åtgärder för att motverka mobbning.