Bröstsmärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter kontaktar ambulans och orsakerna kan vara många. I Sverige används vanligen trigaeringsverktyget Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS) där Emergency Signs and Symptoms (ESS)-kod 5 står för bröstsmärta. För att underlätta för ambulanssjuksköterskan att ta korrekt beslut, gällande undersökning och behandling i stressade situationer, finns behandlingsriktlinjer framtagna som specificerar hur patienter skall omhändertas. Följsamhet till behandlingsriktlinjer har tidigare observerats vara bristfälliga och denna studie ämnar granska följsamheten till behandlingsriktlinjer vid bröstsmärta. Studien är en kvantitativ retrospektiv kohortstudie med konsekutivt urval som använt sig av data från BRIAN-studien. Ambulansuppdrag från år 2018 med bröstsmärta som sökorsak har granskats. Inklusionskriterierna var patienter som triagerats enligt ESS 5, var 18 år och äldre samt uppgivet kön.

Resultatet visade sig med en varierande följsamhet till behandlingsriktlinjerna för bröstsmärta. Följsamhet till insamlandet av vitalparametrar var hög medan följsamheten till farmakologisk behandling enligt behandlingsriktlinjerna var låg. En viss skillnad kunde observeras där följsamhet till farmakologiska behandlingsriktlinjer var högre hos de som fick en slutgiltig diagnos hjärtinfarkt och om patienterna var män. Även om följsamheten till behandlingsriktlinjerna variera för olika undersökningar och behandlingar så är orsaken till denna variation ej helt klarlagd. En viktig faktor skulle kunna vara att ambulanspersonalen var medveten om att det pågick en studie, vilket kan ha höjt följsamheten till uppmätta vitalparametrar och EKG tagning. Personliga tolkningar kan också ha påverkat vilka läkemedel som administrerats under olika tillfällen.