Utgångspunkten har varit att undersöka sjukvårdspersonalens arbetsmotivation. Syftet är att belysa sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under en pandemi och om de två yrkesgrupperna upplevde några skillnader på deras psykosociala arbetsmiljö, samt vad som motiverar sjukvårdspersonalen till att arbeta under krissituationer i vården. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats med följd av semistrukturerade intervjuer med tre undersköterskor och tre sjuksköterskor från Västra Götalands Regionen. Fyra huvudkategorier framkom, samt åtta subteman identifierades som belyser de två yrkesgruppers positiva och negativa faktorer som påverkade sjukvårdspersonalens upplevelse av psykosociala arbetsmiljö och deras arbetsmotivation under pandemin, samt om de två yrkesgrupperna upplevde skillnader avseende psykosociala arbetsmiljön.

Sjukvårdspersonalen beskrev sin psykosociala arbetsmiljö som en påfrestande arbetsinsats och en stor arbetsbelastning. Men till stor del en positiv inställning och en känsla av meningsfullhet och motivation var betydelsefullt för sjukvårdspersonalens välbefinnande. Sjukvårdspersonalens psykosociala arbetsmiljö under pandemin är väldigt ansträngd och påfrestande. Det framkommer inte att det finns några skillnader av upplevelsen på psykosociala arbetsmiljön, men däremot finns det skillnader beroende på vilken avdelning personalen arbetar i. Sjukvårdspersonalens arbetsmotivation under pandemin är ett kollegialt samarbete samt den variation som arbetet medför varje dag. En annan viktig faktor för arbetsmotivationen var tacksamhet och uppskattning från patienter och anhöriga samt glädje när patienterna tillfrisknar och kommer tillbaka till vardagen.