Bakgrund: Under flera år har några av Sveriges största banker kritiserats under den så kallade “penningtvätts-härvan”. Media har till stor del uppmärksammat skandalen utifrån ett företagsperspektiv men desto mindre ur ett kundperspektiv. Skandalernas relevans och aktualitet öppnar upp för att undersöka på vilket sätt bankkunder reagerar till följd av penningtvättsskandaler.

Syfte: Syftet är att undersöka vilken effekt penningtvättsskandaler har på konsumenters befintliga attityder gentemot banker. Med anledning av de senaste årens uppmärksammade bankskandaler i Sverige görs undersökningen för att avgöra om attitydförändringen vidare har någon påverkan på konsumenters beteende i förhållande till bankerna. Tidsperspektivet gör denna studie relevant för att undersöka i vilken utsträckning konsumenter påverkas av denna typ av skandal vilket ger viktiga insikter för finansföretag.

Metod: För att uppfylla vårt informationsbehov bestod vår empiri av kvantitativ data som samlades in genom enkäter. Vi var intresserade av att undersöka om det fanns ett samband mellan studenters attitydförändringar och beteende gentemot bankerna. Urvalet bestod av studenter som läser någon form av ekonomisk inriktning vid Högskolan i Borås. I enkäterna presenterades ett fiktivt fall där en penningtvättsskandal illustrerades samt information om hur studenterna skulle påverkas av skandalen. I det ena fallet drabbades studenterna ekonomiskt negativt av skandalen medan de inte drabbades i det andra fallet. Vi skickade således ut tvåenkäter, där hälften av urvalet fick den ena enkäten medan den andra hälften fick den andra.

Resultat: Många av studenterna har relativt stabila relationer till sina banker innan skandalerna. Efter skandalerna värdesatte studenterna främst det egna intresset vilket medförde att de inte längre var lika lojala gentemot sina banker. Det skedde en tydlig attitydförändring blandstudenterna efter skandalerna oavsett ekonomisk påverkan.

Slutsatser: Utifrån undersökningens modifierade modell kan vi dra slutsatserna att studenternas värderingar, egenintresse och lojalitet till banken tillsammans bidrar till en attitydförändring till följd av skandalerna. Det innebär att penningtvättsskandalen i de fiktiva fallen visade sig ha en effekt på studenternas befintliga attityder gentemot deras banker. Denna attitydförändring mynnar vidare ut i ett beteende orsakat av skandalerna.

Background: For several years, some of Sweden's largest banks have been criticized during the so-called “money laundering scandal”. The media has largely drawn attention to the scandal from a business perspective, nevertheless from a customer perspective. The scandal's relevance and timeliness opens up to investigate how bank customers react due to money laundering scandals.

Purpose: The purpose of this study is to investigate the effect of money laundering scandals on consumers' existing attitudes towards banks, based on the recent banking scandals in Sweden in recent years. This is to determine if the change in attitude further has any effect on consumerbehavior in relation to the banks. The time perspective makes this study relevant to examining the extent to which consumers are affected by this type of scandal, which provides important insights for financial companies.

Methodology: To fulfill the purpose of the study, our empirical data consisted of quantitative data collected through surveys. We were interested in investigating whether there was a connection between students' attitude changes and behavior towards the banks. The sample consisted of students who study some form of financial orientation at the University of Borås. The survey presented a fictitious case in which a money laundering scandal was illustrated as well as information on how the students would be affected by the scandal. In one case, the students were financially negatively affected by the scandal while in the other case they were not affected financially. Half of the students received the survey were they were negatively affected and the other half, the one where they weren´t affected.

Findings: Many of the students seemed to have relatively stable relationships with their banks before the scandals. Following the scandals the students seemed to value their self-interest which meant that they were no longer as loyal, as before, to their banks. There was a clear change in attitude among the students following the scandals regardless of financial impact.

Conclusions: Based on the study’s modified model, we can conclude that the students' values, self-interest and loyalty to the bank contribute to a change in attitude towards the bank as a result of the scandals. This means that in the fictitious cases, the money laundering scandal had an effect on the students' existing attitudes towards their banks. The change in attitude further leads to a behavior caused by the scandals.