I dagens samhälle ökar användningen av digitala verktyg och läsning på digital skärm blir en allt mer central del i våra liv. Kraven på elever har i och med att mediets införande bidragit till att informationen som eleverna möter i skolan blivit mer komplex. Istället för en bok ska läsaren hantera ett verktyg som inte existerat i mer än ett tiotal år. Vårt allt mer digitaliserade samhälle i kombination med att svenska elevers resultat i läsförståelsetestet i PISA-undersökningen sjunkit gör att nya utmaningar finns för den svenska skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka om elever på mellanstadiet har det svårare att förstå digitala texter än traditionella analoga texter. De frågeställningar som studien bygger på är: Skiljer sig förståelsen mellan traditionell läsning och digital läsning på skärm? Vilka kompetenser lyfter tidigare forskning att en läsare behöver ha för att kunna förstå digitala texter? Vilken attityd har lärare till digitala texter och verktyg i undervisningen idag? Med utgångspunkt i syftet och frågeställningarna söker jag svar i hur min egen undervisning behöver utvecklas för att möta de nya skrivningarna i läroplanen för grundskolan.

Metoden som har använts för att besvara dessa frågor är en kvalitativ metod med kvantitativa inslag i form av ett större läsförståelsetest som genomförts på digital skärm och på traditionellt vis genom att läsaren läst på papper. Elevernas svar i testat har med hjälp av ett bedömningsstöd tolkats för att bedöma om svaret varit rätt eller inte. Resultatet i form av antal rätt från läsförståelsetesten har sedan analyserats och resultaten i de två undersökningarna har ställts mot varandra för att kunna dra en generell slutsats. Som komplement till läsförståelsetestet så har även två semistrukturerade intervjuer genomförts med två lärare. Syftet med intervjuerna var att undersöka hur verksamma lärare ser på digital läsning och hur den digitala tekniken har påverkat deras undervisning.

Resultatet i studien visar att det går att se en viss skillnad i hur eleverna presterat när man jämförde två olika grupperna, de som läst digitalt och de som läst på papper. Vid sökläsning visade det sig att eleverna som läst en digital text presterat något bättre än de elever som läst texten på papper. Vid djupläsning har däremot eleverna som läst på papper presterat något bättre än de elever som läst den digitala texten. Resultatet i undersökningen, i kombination med den tidigare forskningen och det lärarna berättat i intervjuerna, antyder att syftet med läsningen bör styra valet av textmedia. Ska läsaren förstå något på djupet lämpar sig texter på papper bättre, medan läsning där läsaren ska söka fakta och skumma igenom en text lämpar sig bättre när läsaren läser på digital skärm.