Etableringen på den svenska arbetsmarknaden för nyanlända har genom åren varit problematisk, främst för nyanlända kvinnor. För denna grupp har det tagit särskilt lång tid innan de kunnat förvärvsarbeta. Tidigare studier har redovisat att det kan bero på en sämre form av integrering i det svenska samhället, eftersom kommunerna hade det fullständiga ansvaret för detta. För tio år sedan fick Arbetsförmedlingen uppdraget att ansvara för de nyanländas etablering med mer fokus på arbetsmarknaden. Under senare tid har det visat sig att i de etableringsinsatser som myndigheten erbjuder, råder det en skillnad i könsfördelningen mellan dem. Syftet med denna studie är att undersöka och förstå de strukturella orsakerna som påverkar nyanländas kvinnors väg till etablering på den svenska arbetsmarknaden genom deras deltagande på etableringsprogrammet.

I studien finner vi att det finns flera olika strukturella bidragande faktorer som påverkar de nyanlända inom etableringsprogrammet. Dessa omfattar den svenska välfärdsmodellen, arbetsmarknaden, Arbetsförmedlingens ledning samt arbetsförmedlarna. Det visar att mekanismer skapas av arbetsförmedlare på grund av olika förutsättningar som gör att de måste anpassa sitt arbete. Dessa förutsättningar handlar bland annat om hög arbetsbelastning, tryck från ledningen och resursbrist. Mekanismerna påverkar nyanlända kvinnor på det sätt att deras intressen och behov undermineras samt att deras deltagande i vissa insatser inte särskilt hjälper deras inträde på arbetsmarknaden.