Inledning

Barn med språkstörning har många gånger svårt att samspela med sina kamrater på förskolan. Barn hamnar lätt utanför gruppen och blir “osynliga”. Språkförskolorna utgör här en viktig roll genom att stötta dessa barn i likvälundervisning som i sociala sammanhang. För att kunna möta dessa barn på bästa sätt behövs kunskap både genom forskning och i utbildningen av förskollärare.

Syfte

Studiens syfte är att öka kunskapen kring språkstörning hos barn. I arbetet undersöks det språkdidaktiska arbetssättet hos samtliga språkförskolor i Sverige. Studien undersöker hur didaktiken relateras till språkförskolornas språkliga inriktning.

Metod

Den metod som används i studien är en kvalitativ datainsamling med enkät som verktyg. Enkäten skickades ut till samtliga språkförskolor i Sverige. Enkätsvaren delades sedan in i kategorier och sammanställdes.

Resultat

Resultatet visar att samtliga förskolor arbetar med TAKK och AKK som kommunikationshjälpmedel. Det didaktiska materialet skiljer sig något åt mellan de olika språkförskolorna. De arbetar bland annat med TINS och Snövitsmetoden, familjen Kippin och pedagogiska appar. Olika sorters spel är också ett väl använt material. Samtliga språkförskolor framhåller vikten av att ha en förutsägbar och tydlig struktur i verksamheten. Barnen ska aldrig behöva känna att de inte vet vad som ska hända.