Förskollärarnas kompetens är en förutsättning för kvaliteten i förskolan och relationen mellan kvalitet och utbildad personal ses som högst relevant för att nå de nationella målen (Renblad & Brodin 2012, s.416). I den nya Läroplanen för förskolan, Lpfö 18 (2018) lyfts ett nytt avsnitt som berör förskollärarens ansvar av undervisning och målstyrda processer. Vi vill undersöka hur förskollärare tolkar den nya Läroplanen samt om tolkningarna skiljer sig åt. Den teoretiska ram som använts i undersökningen är Urie Bronfenbrenners ekologiska systemteori. Pramling Samuelsson, Williams och Sheridan (2015, ss.4–5) lyfter Bronfenbrenners ekologiska systemteori som avstamp i att förskollärarnas ledarskap sker i samspel mellan individer och miljö. Förskollärarens arbete är komplext då det kan beskrivas som att olika system ska samspela. Exempel på system är förskollärare, arbetslag och barngrupp (mikro), relationen mellan närmiljöer (meso) samt förutsättningar (exo) för att kunna bedriva undervisning och utbildning. Förskollärarnas individuella tolkningar och realiseringar av uppdraget (makro) påverkas därför av de olika systemen för att verksamheten skall fungera. Läroplanens förändring över tid (chrono) har också betydelse för förskollärarnas tolkningar. Vidare beskriver Pramling Samuelsson, Williams och Sheridan (2015, ss.4–5) Bronfenbrenners teori som att villkor skapas för barns lärande och är både kontextuellt och tidsberoende.

Syftet är att undersöka hur förskollärare tolkar och beskriver det ledarskap som enligt Lpfö 18 (2018, s.19) utgör en del av förskollärares uppdrag. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med intervjuer som verktyg för empiriinsamling. Resultatet av undersökningen visar respondenternas tolkningar av avsnittet 2.7 i Lpfö18 (2018) samt synliggör hur de beskriver att det egna pedagogiska ledarskapet uttrycks i verksamheten. Resultatet påvisar att de individuella tolkningarna skiljer sig åt relaterat till undervisning och målstyrda processer, samt barns utveckling och lärande. Exempelvis är respondenterna väl medvetna om att de själva har ett större övergripande ansvar och skall arbeta mot målen i Lpfö 18 (2018). Vidare påvisas arbetslagets gemensamma arbete som mycket betydelsefullt och respondenterna ser ett stort stöd hos sina kollegor, oavsett utbildning. Respondenterna är alla eniga om att fler förskollärare behövs vilket kan höja kvaliteten i verksamheten.