I vår kunskapsöversikt framhävs forskningsresultat kring lärares och lärarstudenters kunskaper om läsinlärning hos elever med lässvårigheter i årskurs F-3 samt lärares och lärarstudenters betraktade kunskaper inom området. Sammanställningen visar att majoriteten av lärare och lärarstudenter betraktar sina kunskaper som bristande. Även deras påvisade kunskaper kring läsinlärning hos elever med lässvårigheter betonas vara bristfälliga.

Vi vill med denna kunskapsöversikt belysa vikten av lärarens påverkan för elevers läsinlärning, både elever med och utan svårigheter kommer nämnas. Vissa elever har fått en diagnos och andra inte, i översikten belyses dyslexi som en diagnos för elever med lässvårigheter. Långt ifrån alla elever med svårigheter inom läsning får en diagnos, därför är det viktigt att lärare har en gedigen kunskap för att kunna uppmärksamma dessa elever tidigt. Statistik klargör att det generellt finns en elev per klass som har dyslexi, medan ännu fler elever kämpar med någon variant av lässvårighet (Svenska dyslexiföreningen, 2019).

Genom databaserna ERIC (ProQuest), snöbollsurval och Google Scholar kunde vi välja ut nio vetenskapliga artiklar som vi bedömde relevanta. Av denna anledning anser vi att vår kunskapsöversikt kan betraktas som pålitlig och skildrar resultat som vi har tolkat. Vårt syfte är att analysera och jämföra dessa vetenskapliga artiklar för att få fram hur lärare och lärarstudenter betraktar sina kunskaper kring elever med lässvårigheter. De belyses även vilka kunskaper lärare och lärarstudenter besitter inom läsinlärning. Varierande metoder har används i de olika artiklarna, men i helhet har liknande resultat visats.

Vår kunskapsöversikt har som mål att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar som lyder: Vilka kunskaper om lässvårigheter hos elever i årskurs F-3 anser lärare och lärarstudenter att de besitter? Samt vilka kunskaper besitter lärare och lärarstudenter om läsinlärning hos elever med lässvårigheter i årskurs F-3?