Inledning

Lärare bör fundera över vilken typ av samtal som hen vill att högläsningsboken ska uppmuntra och leda till. Det handlar om att hitta texter som väcker diskussioner och som fångar eleverna, om högläsningen ska få positiva effekter på det kritiska tänkandet. I studien undersöks lärares genusmedvetenhet vid val av högläsningsböcker. En av skolans uppgifter är att den aktivt och medvetet ska främja elevernas lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet. Skolan har ett ansvar att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Lärare behöver ha en medvetenhet om genus för att undvika att undervisa utifrån könsstereotypa föreställningar. En undervisning som bedrivs ur ett genusperspektiv, innebär att en undersökning och problematisering sker av hur den sociala konstruktionen av kön framställs. En undervisning som utgår från detta, bryter traditionella könsmönster.

Syfte

Syftet med studien är att undersöka lärares genusmedvetenhet vid val av högläsningsböcker. Det är således lärarnas syn, så som den kommer till uttryck i deras tal om val av högläsningsböcker.

Frågeställningar

• Vilken roll spelar ett genusperspektiv för lärarna vid val av högläsningsböcker?
• Vad innebär ett genusperspektiv för lärarna vid val av högläsningsböcker?
• Vad vill lärarna uppnå med ett genusperspektiv vid val av högläsningsböcker?
• Hur kan lärarnas genusmedvetenhet vid val av högläsningsböcker beskrivas i termer av hierarki och dikotomi?

Metod

I studien användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fyra verksamma lärare i årskurserna F-2 deltog.

Resultat

Flertalet lärare väljer ibland högläsningsböcker ur ett genusperspektiv. Två av lärarna angav läroplanen som en anledning till varför böcker väljs ur ett genusperspektiv, samma lärare angav också de konstruerade föreställningarna om könsroller som en anledning till varför böcker väljs ur ett genusperspektiv. Sammantaget visade resultatet att genusperspektivet spelade en viss roll vid val av litteratur, eftersom att flertalet av lärarna beskrev att de tidvis väljer högläsningsböcker ur ett genusperspektiv. Endast en lärare svarade att hon väljer böcker ur ett genusperspektiv, på frågan vad lärare utgår från när de väljer litteratur. Ett mönster kunde urskiljas ur respondenternas utsagor, att det till en viss del finns en genusmedvetenhet i lärarnas val av högläsningsbok. Lärarna belyste också hur de vill att eleverna tar emot böckernas budskap, här beskrev samtliga att eleverna ska få möjlighet att inta ett normbrytande perspektiv. Två av lärarna angav de konstruerade föreställningarna om könsroller och att de bör brytas, som en anledning till varför böcker väljs ur ett genusperspektiv. Samtliga lärare ansåg att ett genusperspektiv i litteraturen för dem innebär att ha ett normbrytande förhållningssätt och att de genom att högläsa en bok ur ett genusperspektiv vill uppnå att eleverna ska få en förståelse för människors lika värde. Resultatet visade att lärarnas resonemang och det de uttryckte, kunde härledas till båda termerna dikotomi och hierarki. Det återfanns nio yttranden kring hierarki och sex yttranden kring dikotomi. Resonemangen kring principen hierarki var alltså något mer överrepresenterad. Sammantaget visade resultatet att det diskuterades enbart i termer kring dessa principer, förutom i ett yttrande. I det yttrandet upprätthålls snarare Hirdmans (2007) teori om genussystemet.