Inledning

Tidigare forskning beskriver relationer mellan planering och undervisning samt relationen mellan matematik och undervisning i förskolan. Dessutom finns tidigare forskning om endast undervisning. Som förskollärare kan det innebära att relationen mellan alla tre begreppen undervisning, matematik och planering behöver hanteras. Därför kommer den här studien att belysa förskollärares resonemang om undervisning, matematik och planering i relation till varandra.

Syfte

Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare resonerar kring begreppen undervisning, matematik och planering. De frågeställningar som kommer att användas i studien är; Hur resonerar förskollärare i talet om de olika kontexterna undervisning, matematik och planering? Om och i så fall hur framgår det av förskollärarnas beskrivningar att de sammanlänkat undervisning, matematik och planering till en integrerad del av förskolans vardag?

Metod

I studien har vi använt oss av den kvalitativa forskningsmetoden intervju. Sammanlagt har fem förskollärare fördelat på två olika förskolor intervjuats. Intervjuerna var semistrukturerade, vilket innebär att vi utgick från ett frågeformulär med tre huvudfrågor med möjlighet att ställa följdfrågor för att kunna få en djupare förståelse. Under analysen av intervjumaterialet urskildes tre huvudteman som var undervisning, matematik och planering, som sedan kom att ligga till grund för resultatet.

Resultat

Resultatet visar att undervisning, matematik och planering förstås på olika sätt av förskollärarna. Det som är gemensamt är att både undervisning och matematik kan vara planerad eller spontan och att matematik är både konkret och innefattar ord och begrepp. Den planerade matematikundervisningen kräver flexibilitet genom anpassning utifrån barns behov och intressen, vilket kan kopplas samman med spontan undervisning. Resultatet visar även att undervisning, matematik och planering inte är integrerad i förskolan som en helhet utan beskrivs enskilt.