Studien använder sig av ett sociokulturellt perspektiv, då arbetet med IKT och digitala verktyg öppnar nya dörrar för hur undervisning kan gå till på förskolan. Genom att tillämpa digitala verktyg kan barnen på förskolan bli uppfångade på ett helt annat sätt i deras fortsatta lärande. Barn med behov av stöd samt flerspråkiga barn kan inkluderas allt mer i undervisningen med dessa artefakter. Det är relevant att undersöka kring detta då vi vill skapa en förståelse för hur IKT samt digitala verktyg kan användas som ett pedagogiskt verktyg. Vi har i studien valt att fokusera på de digitala verktygens för och nackdelar samt hur förskolläraren ser på utvecklingen av IKT.

Syfte

Syftet med detta är arbete är att söka skapa mer förståelse kring hur förskollärare resonerar kring och använder sig av digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten, för att stötta och utmana barns lärande.

Metod

Studien är baserad på kvalitativa intervjuer för att få en inblick i förskollärarnas egna åsikter och resonemang kring användandet av digitala verktyg och IKT i förskolan. Vid analyseringen av de kvalitativa intervjuerna har en fenomenografisk analysmodell används.

Resultat

Resultatet pekar på att förskollärarna ser positivt på digitala verktyg och IKT utifrån ett undervisningssyfte. Både digitala verktyg och IKT har kommit till stor betydelse för verksamheten och integreringen av alla barn på förskolan. I resultaten kan vi även utläsa att förskollärarens kompetensutveckling är väsentligt för att bedriva en undervisning med digitala verktyg. Stora som små barn kan vara delaktiga i användandet av digitala verktyg, detta dock beroende på själva undervisningen. IKT:n bidrar till lättare dokumentation både inomhus och utomhus och med hjälp av Unikum kan man följa barnets utveckling.