Jag upplever det som att dagens samhälle är i ett konstant läge av förändring, vilket borde medföra att de företag som finns ute i samhälle måste befinna sig i ett konstant läge av anpassning. Utifrån det undrar jag hur företagen kan klara av att hantera de mänskliga resurserna samtidigt som de måste klara av den föränderliga omgivningen. Jag har därför valt att undersöka personalhanteringen på tre företag inom samma bransch för att fastställa ifall personalhanteringen utvecklas åt liknande håll. Eller om företagen utvecklas åt helt olika håll utan några likheter. De företag som jag undersöker lyckas uppenbarligen med konststycket att anpassa sig samtidigt som de hanterar sin personal och det jag är intresserad av är hur lyckas de med en sådan balansering. Mitt syfte är således inte att hitta ett gyllene snitt för personalhantering utan om möjligt finna liknelser mellan hur de företag jag kommer i kontakt med hanterar personal. Den struktur som används i uppsatsen är Hernadi’s hermeneutiska triad då den har möjligheten att hantera både delen och helheten i en sann abduktiv anda. För att ha möjligheten att undersöka utvecklingen utgår jag från dels bakgrunden till personalhanteringskonceptet och dels en teoretisk redogörelse för hur personalhantering kan se ut och vad det kan leda till. Uppsatsen utgår från de intervjuer som jag hållt med personalcheferna från de tre företagen och jag använder sedan ett antal teorier för att sätta den informationen i kontext. Jag noterar att företagen drar sig mot en mer formaliserad struktur och jag tolkar det som en reaktion för att hantera den psykiska press som drabbar de anställda utifrån de tekniska förändring som branschen medför samt den tillväxt som finns hos företagen. Formaliseringen fungerar i sin tur som en motpol till frihet, då en högre nivå av formalisering lämnar mindre spelområde för de anställda. Vilket i sin tur leder till minskad kreativitet. Det som är viktigt är för företagen att lyckas balansera mellan de olika ytterligheterna för att få alla delar att fungera.