Abstrakt Arbetslösheten runt omkring i Sverige har växt, samtidigt som landets högskolor och universitet lockar fler sökanden. I Borås där vi har genomfört vår undersökning har antalet högskolestudenter ökat med 11 % från 2008 till 2009 och detta är den största ökningen de senaste fem åren. Trots denna ökning är studenter till lågutbildade föräldrar fortfarande underrepresenterade. Barnen påverkas av föräldrarnas sociala klasstillhörighet i sin möjlighet till framgång i utbildning. Med kapitalt, habitus och motivationsstrategier som teoretiska utgångspunkter är syftet med vår studie att få en bild av varför en grupp studenter har valt att vidareutbilda sig på högre nivå. Vi vill även undersöka vad det är som driver dem i sitt val att fortsätta att utbilda sig och om det kulturella kapitalet reproduceras, och i så fall se hur det uttrycker sig. Vidare vill vi undersöka om huruvida studenterna påverkades av om deras föräldrar hade en högre utbildning eller ej. Vi har utfört en kvalitativ undersökning genom åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att studenterna inte påverkats nämnvärt av om deras föräldrar har en högre utbildning eller ej. Det är snarare den egna motivationen och strävan att lyckas som är de största förklaringarna till vad som driver studenterna i deras mål. Studenterna uppvisar en inneboende motivationen, positiv framtidssyn och en tro på sig själva. Det framkommer även att valet av utbildning inte alltid är det viktigaste, studenterna ser sig som flexibla och den nuvarande utbildningen är inte alltid självklar som utbildning för framtida yrkesval. I studien framkommer det även att studenterna känner en press inifrån dem själva och att det är viktigt att vara sysselsatt och utbildad i tidig vuxenålder.