BAKGRUND: 1998 års läroplan för förskolan har sin utgångspunkt i Vygotskijs teori och det sociokulturella perspektivet där man ser kultur, språk och estetiska ämnen som integrerade i förskolans vardag. Samspel och reflektion tillsammans med andra ses då som en förutsättning för lärande. Bild och bildskapande på förskolan ses idag som språkligt och kommunikativt, som ett dokumentationsmaterial men även som ett uttrycksmedel för barn att visa känslor och stärka sin identitet. SYFTE: Studien syftar till att undersöka, analysera, tolka och beskriva hur några förskollärare resonerar kring barns språkutveckling genom bild och bildskapande. Samt om de under sin förskollärarutbildning fått kunskaper om integrering av bild i språkutvecklingsarbete med barn. METOD: I studien används kvalitativ intervju som redskap för att undersöka hur några förskollärare resonerar kring barns språkutveckling genom bild och bildskapande. Bearbetning och analys av insamlad data utgår ifrån Vygotskijs fyra aktivitetskategorier det sociala, det medierade, det situerade, det kreativa. Våra respondenter är sex förskollärare som arbetar på två olika förskolor med barn i åldrarna ett till fem år. Förskolorna fick själva välja ut respondenter. RESULTAT: Resultatet av studien visar att barns språkutveckling genom bild och bildskapande är en ständigt pågående process i vardagen på förskolan. I respondenternas svar framgår det att de använder bilder i de flesta situationer tillsammans med barn och att reflektion och samtal kring bilder och bildskapande ses som något mycket viktigt för barns språkutveckling. Flera av respondenterna anser att de i utbildningen till förskollärare inte fått någon specifik kunskap kring just språkutveckling genom bild och bildskapande. Det mest konkreta arbetssättet med språk och bild är enligt respondenterna att barn ritar bilder till en läst saga, dessa bilder samtalar man sedan kring. Resultatet visar även en koppling till den sociokulturella teorin där man lär tillsammans med andra.