En av de mest efterfrågade lyxvarorna på dagens marknad är lyxväskor, allt fler väljer att komplettera sin outfit med denna accessoar. Förr i tiden hade handväskan en mer funktionell roll då den enbart användes för att bära tillhörigheter i. Idag har handväskan en helt annan roll då den framförallt återspeglar en bild av den person som äger väskan. Konsumenter kan med hjälp av denna produkt utge sig för att ha bättre ekonomiska förutsättningar än vad de i själva verket har. Prognoser visar att efterfrågan på lyxväskor ökar trots att vi befinner oss mitt i vad som beskrivs som en av de största ekonomiska kriserna i världshistorian. Den svenska marknaden för lyxväskor växer sig allt större och några bland de främsta varumärkena som återfinns på marknaden är Gucci, Louis Vuitton, Mulberry, Hermes etc. Eftersom vårt syfte är att undersöka vad motivationen är hos konsumenter som väljer att köpa lyxväskor har vi valt att genomföra en kvalitativ studie på tio personer, varför vi valde att genomföra en studie av kvalitativ karaktär var med anledning av att vi hade behov av mycket information som berörde respondenterna på ett personligt plan. Respondenterna som vi har valt att genomföra denna studie på är alla unga kvinnor och män, större delen av de jobbar inom handel samt restaurangbranschen. Vi har funnit att respondenterna i denna undersökning inför köpet av sin lyxväska befann sig i ett spänningstillstånd orsakat av en konflikt mellan deras lustfyllda begär och ansvarskänsla kring deras ekonomiska situation. Resultatet påvisar att främsta anledningen till varför respondenterna köper lyxväskor är för att bli bekräftade av sin sociala omgivning. Behovet av konformitet är överordnat andra behov som exempelvis funktionalitet. Status anses vara ett utav de viktigaste värdena som respondenterna kan erhålla igenom köpet av en lyxväska, exempelvis använder vissa av respondenterna lyxväskan som en symbol för att öka sin status vid anställningsintervjuer. Utifrån det empiriska utfallet kunde vi se ett mönster där majoriteten av respondenterna som köper lyxväskor prioriterar sitt självförverkligande framför kvaliteten på mer grundläggande behov som till exempel mat och boende. Detta gör att vi funderar på om Maslows behovshierarki är användbar i sin nuvarande form i ett land med västerländsk kultur. Respondenternas strävan samt önskan efter att erhålla de värden som köpet av en lyxväska innebär gör att de inte tar hänsyn till hållbarhetstrenden. Bland annat ser vi att en stor del av respondenterna köper lyxväskor som överstiger deras ekonomiska förutsättningar.