Enligt vår teoretiska referensram samt enligt en undersökning som genomfördes åt Statens offentliga utredninger, (SOU 1997:188), kan ett samband mellan motionsutövande och hälsa påvisas. Det finns däremot ingen entydig forskning som visar på att motionsutövande leder till minskad sjukfrånvaro. Vår studie utgår från grundhypotesen att det finns ett positivt samband mellan företagssubventionerad friskvård och minskad sjukfrånvaro. Genom en enkätundersökning där 48 ICA-butiker medverkade samt där butikernas årsredovisningar granskades, insamlades data relaterad till butikernas friskvårdssubventionering och sjukfrånvaro. Enligt ett Chi-square test kunde ett svagt samband mellan friskvårdssubventionering och sjukfrånvaro skönjas, och även beräkningarna för korrelationen mellan de två variablerna för den insamlade datamängden påvisade ett samband. Nyttjandegraden av friskvårdsbidraget visade sig vara högst vid en subventioneringsnivå på 3000 kr per år och anställd, och uppgick vid nämnda nivå till i genomsnitt 30 procent. Vid en grov schablonberäkning av kostnadsbesparingarna som den minskade sjukfrånvaron medför, fann vi att en subventioneringsnivå på maximalt 1000 kronor per år och anställd är olönsam medan en motsvarande nivå på 3000 kronor i bidrag per år och anställd gav ett positivt nettoresultat på nära 3000 kronor per anställd. Vi rekommenderar därför en subventioneringsnivå på 3000 kronor per år och anställd då den nivån visade sig generera bäst lönsamhet och även högst nyttjandegrad bland de anställda.