Den här uppsatsen handlar om redovisning av kommunala vattentjänster. År 2006 kom en ny lag om allmänna vattentjänster ut som ställer krav på att vatten- och avloppsverksamheter skall redovisas särskilt. Vi har då fått ett uppdrag från Tanums kommun att undersöka hur ett urval av kommuner valt att ordna sin särredovisning samt hur de följer lagens intentioner. Samtliga kommuner vi valt att inkludera i studien ligger i Västra Götaland län. Tre av dem närmare bestämt i norra Bohuslän och två av dem i Västergötland. Under arbetets gång har vi genomfört sex stycken intervjuer, varav två stycken skedde i Tanums kommun. Personerna vi har intervjuat jobbar som Ekonomichefer, VA-chefer, Ekonomer eller som Controllers. Vi har också studerat kommunernas ekonomiska rapporter och där kunnat konstatera att redovisningarna skiljer sig åt både vad gäller innehåll och hur och var informationen presenteras. Ett särskilt intresse för oss var att titta på hur kommunernas avgifter skiljer sig åt och vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till det. Att kommunens storlek till ytan eller folkmängd skulle ha något samband med avgiftens nivå har vi inte kunnat visa. Sambandet vi har kunnat se är delvis geografiskt. Kommunerna som ligger i norra Bohuslän har på det hela taget högre avgifter och deras terränger med mycket berg ökar kostnaderna för nyanläggningar av ledningsnät. En slutsats vi har dragit är att samtliga kommuner inte redovisar all ekonomisk information som är lagstyrd på ett sätt som möjliggör bra jämförelser. När det gäller övrig information där redovisningen inte är lagstyrd är variationerna ännu större. Alla har sina egna varianter och för att kunna göra jämförelser krävs det en hel del tolkningar och bedömningar, vilket kan minska nyttan av jämförelserna.