BAKGRUND: Språket är under ständig förändring. Enligt aktuell debatt anser många att pågående språkförändringar är något negativt för det svenska språket. Forskning som gjorts av bland annat Hård af Segerstad (2002) visar att IT- revolutionen är på väg att skapa en stor förändring i vårt förhållande till språket. Hon menar att skriftspråket och talspråket närmar sig varandra mer och mer i vissa situationer men att det inte är något att motarbeta. Förändringar menar hon är något att välkomna. Likaså anser Melin (2007) och Lindström (2000) att förändringar inte är något negativt. Enligt läroplanen skall undervisningen genomsyras av lust och en funktionell syn på lärande. Det finns inga hänvisningar som talar om för pedagoger om och hur de ska rätta elevtexter. SYFTE: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger agerar i rättningssituationer, vilka motiv de anger för sina val och hur de resonerar kring förändringar i elevers skriftspråk. Med förändringar i elevers skriftspråk menar vi sådana förändringar som går under beteckningen teknifiering, talbaserat språk, visualisering och engelskt inflytande. METOD: Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod genom intervju och en form av stimulated recall. Respondenterna fick först rätta en elevtext och utifrån detta gjordes en intervju/diskussion där funderingar och agerade kring rättandet och språkliga förändringar diskuterades. RESULTAT: Pedagoger agerar olika i rättningssituationer men är eniga om att deras agerande är beroende av vilken typ av skrivuppgift det rör sig om och vilken elev det är som 3 har skrivit. Ibland rättar pedagogerna in i minsta detalj när fokus ligger på det formella och ibland när fokus ligger på det funktionella, tittar pedagogen bara på innehållet. Rent praktiskt agerar pedagogerna olika genom att de flesta är noga med att alltid välja blyertspenna för rättning medan några tar den sorts penna som finns tillgänglig. Själva rättandet av ”fel” går till på olika sätt; några kryssar i kanten, några ringar in, några stryker över och stryker under. Några lärare vill helst inte rätta alls på detta vis utan vill gå igenom texten muntligt tillsammans med eleven. Motiven de anger för sitt agerande är olika. Majoriteten rättar alla ”fel” eftersom de anser att det exempelvis är fel att blanda in talspråk i skrift. De anser att det är viktigt att kunna anpassa skriften utefter mottagaren. De menar att i ett framtidsperspektiv så bör eleverna lära sig att kunna skriva korrekt med tanke på att de exempelvis behöver kunna skriva ansökan till ett arbete.