BAKGRUND: Efter att ha kommit i kontakt med Tragetonstrategin under vår utbildning, blev vi intresserade av att undersöka strategin närmare. I vår bakgrund presenterar vi bland annat olika läs- och skrivinlärningsmetoder så som Bornholmsmodellen, Läsning på Talets Grund (LTG), Writing To Read (WTR) och Tragetonstrategin. Enligt Malmgren (1996) finns det framförallt två olika perspektiv på läs- och skrivinlärning; formalismen och funktionalismen. Inom formalismen är arbetssättet syntetiskt, dvs. man utgår ifrån delarna för att steg för steg närma sig en helhet. Lundbergs (2004) syn på läs- och skrivinlärning är ett bra exempel på ett syntetiskt synsätt, då han menar att de olika delarna i läsutvecklingen måste tränas separat, eftersom en elev kan visa god utveckling i några delar och sämre utveckling i andra. Inom funktionalismen däremot, arbetar man utifrån en analytisk metod där eleven bygger upp sin förståelse utifrån en helhet. Tragetonstrategin är en typisk funktionalistisk strategi, där man låter eleverna producera texter redan innan de kan skriva på riktigt. Trageton (2005) hävdar att man tar till sig kunskap som en del av ett större sammanhang och genom att låta eleverna laborera med skriftspråket på datorn kommer de efter hand att upptäcka språkets olika beståndsdelar. SYFTE: Syftet med vår undersökning är att undersöka hur fyra pedagoger uppfattar att elevers tidiga läs- och skrivutveckling påverkas av Tragetonstrategin. Vi utgick ifrån frågeställningar som berör hur pedagogerna uppfattar Tragetonstrategin, vilka för och nackdelar som finns, samt om de upplever att elevers läs- och skrivlust har förändrats efter införandet av Tragetonstrategin. METOD: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med intervju som metodiskt redskap. Vi lät oss inspireras av delar av en fenomenografisk ansats eftersom vi var intresserade av att undersöka pedagogers uppfattningar och upplevda erfarenheter av elevers tidiga läs- och skrivutveckling i förhållande till Tragetonstrategin. I metodavsnittet redogör vi för vårt genomförande och vårt urval, samt presenterar studiens tillförlitlighet och trovärdighet. Vi lyfter även de etiska regler som är relevanta för vår undersökning. RESULTAT: Resultatet av vår undersökning presenteras i tre huvudkategorier, nämligen lusten att lära i samspel med andra, pedagogens roll, och möjliga hinder. Resultatet visar att Tragetonstrategin erbjuder många möjligheter till läs- och skrivutveckling och att lusten att läsa och skriva har ökat väsentligt i arbetet med strategin. Fördelar som ökat samarbete elever emellan, givande samtal om textproducerande, ökat självförtroende hos eleverna, fördjupat textinnehåll och framförallt en ökad lust till läsning och skrivning, lyfts av samtliga respondenter. De nackdelar som framkommit i vår studie handlar främst om tekniska aspekter, både med avseende på pedagogens bristande kunskap om datorer och på datortekniska problem såsom skrivare som inte skriver ut och texter som inte sparas.