BAKGRUND: Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, pedagoger och forskare. Den tillåts att ta större plats och på förskolor är den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara på det lustfyllda lärandet och vara lyhörd för vad barn är intresserade av är viktiga komponenter. Barn i förskolan skall ges möjlighet att tillägna sig en förståelse för sig själv och sin omvärld genom att lära och upptäcka tillsammans med inspirerande och trygga pedagoger. SYFTE: Studiens övergripande syfte är att undersöka, tolka, beskriva och analysera några pedagogers syn på lekens betydelse för barns lärande och utveckling. Samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver att de använder sig av leken i lärandesituationer. METOD: En kvalitativ metod har använts med intervju som redskap. Den kvalitativa metoden söker sina svar utifrån enskilda individers tankar och åsikter. Genom intervjuerna har vi undersökt respondenternas uppfattningar och inställning till lekens betydelse för barns lärande och utveckling. Ur ett sociokulturellt perspektiv har vi format vår teoretiska utgångspunkt. Vårt urval består av sex stycken pedagoger både förskollärare och barnskötare som alla är verksamma på förskolor med barn i åldrarna tre till fem år. Respondenterna var bekanta för oss sedan tidigare. RESULTAT: Resultatet visar att samtliga pedagoger är överens om att leken är en viktig del i barns utveckling. Den är en central del i förskoleverksamheten och ett betydelsefullt redskap att arbeta med på förskolan. Vidare visade resultaten att leken bidrar till att barns intressen synliggörs, de lär sig samspela med varandra och språket stimuleras. Pedagogerna tar tillvara på leken genom att delta och menar att leken är ett pedagogiskt verktyg att använda sig av i den dagliga verksamheten.