Denna studie berör de lösenord som studenterna vid Högskolan i Borås använder sig av, och om dessa är tillräckligt bra för att skydda den information de vill skydda. Den tar upp de problem som finns med att använda lösenord som autentiseringslösning, samt de egenskaper som skapar ett bra lösenord. Ett bra lösenord innehåller fler än fjorton tecken och är en blandning av bokstäver (gemener och versaler), siffror och specialtecken, och innehåller inga fraser, välkända uttryck eller ord som står i en ordlista. Lösenorden krypteras ofta med en så kallad hashfunktion, en envägsfunktion som skapar en kontrollsumma. Om man på ett säkert sätt skall spara lösenorden med denna metod bör man använda ett så kallat salt, en textsträng som gör själva lagringen säkrare. För att knäcka lösenord kan man använda sig av flera olika metoder: Så kallade dictionaryattacker, som skapar lösenord utifrån en ordlista; brute forceattacker som används för att slumpa fram möjliga permutationer och sedan jämföra med lösenordet man vill knäcka; samt rainbow tableattacker, en metod där man använder färdiggenererade tabeller som innehåller alla möjliga permutationer. Vi har genom en enkät fått en bild av hur studenterna vid Högskolan i Borås lösenord ser ut. Vi har genom ett experiment bekräftat att dictionaryattacker kan knäcka 34 % av samtliga lösenord, och detta är endast en av metoderna. Vi har också kommit fram till att en autentiseringslösning med enbart användarnamn/lösenord inte är en fullgod lösning ur ett IT-säkerhetsperspektiv, samtidigt som den kanske inte stjälper hela informationssystemet.