Periodisering genomförs i samband med att bokslutet upprättas eller löpande under året och är ett grundläggande moment inom redovisning. Regler finns för hur en periodisering skall gå till, men det är ändå inte alltid uppenbart hur en sådan skall ske. På senare år har nya redovisningsprinciper introducerats vilka inte alltid ger samma lösningar som de äldre, etablerade principerna. Detta gör det svårt att följa en enhetlig teori för hur intäkter skall redovisas. Frågor som berör periodisering har under den senaste tiden blivit mer och mer uppmärksammade, vilket bland annat märks på antalet mål som avgjorts i Regeringsrätten. Denna uppsats behandlar periodisering av intäkter och vilka normer som styr utfallet i rättsfall. Syftet med uppsatsen är således att identifiera och analysera argument i rättsfall rörande periodiseringsfrågor samt att se hur väl dessa argument stämmer överens med vad som finns definierat i lagar och normer inom redovisningen. För att uppfylla syftet har studien utförts genom en rättsfallsgenomgång där olika parters argument har identifierats. Dessa argument har sedan kopplats ihop med referensramen där allmän teori samt lagar och normer som berör intäkter har presenterats. Den metod som använts i uppsatsen är av kvalitativ karaktär med ett tolkande och förstående synsätt. Målet har varit att generera ny kunskap och både primär- och sekundärdata har använts för att bredda det teoretiska kapitlet. En analys av de olika argumenten har resulterat i slutsatser kring uppställda forskningsfrågor. Bland annat har det framkommit att realisationsprincipen är det argument som är styrande för utfallet i de undersökta rättsfallet. Förutom realisationsprincipen är god redovisningssed, bokföringsmässiga grunder samt matchningsprincipen vanligt förekommande argument i frågor som berör periodiseringar. Även hänvisningar som inte kan kopplas till tydliga lagar och redovisningsnormer, men som ändå använts som argument i rättsfallen, har identifierats och diskuteras.