En ny trend inom flyg- och resebranschen är ett system som tillåter flygresenärerna att kompensera för de utsläpp som resan medför. Det har dykt upp en rad olika organisationer som flyg- och resebolagen använder sig av som återför de pengar som flygresenären betalar i avgift, till projekt som verkar för att skapa en bättre miljö. Det omfattar åtgärder från att plantera regnskog till forskningsprojekt som ska verka för att förbättra miljön. Avgiften som resenären betalar räknas ut med hjälp av en kalkylator där resenären fyller i var resan ska gå, därefter räknar kalkylatorn ut hur mycket koldioxid som kommer att släppas ut per passagerare. Charterresebolaget Apollo, som vi valt att studera, har erbjudit sina kunder klimatkompensering genom företaget GreenSeat i drygt ett år. Produkten har inte fått det genomslag som förväntades av företagen i branschen. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför inte fler konsumenter väljer att klimatkompensera när de reser med flyg. Vi ska också ta reda på vad som krävs för att få konsumenterna att klimatkompensera oftare vid resor med flyg. I uppsatsen har vi både ett positivistiskt och hermeneutiskt förhållningssätt. Vi har gjort en kvantitativ enkätundersökning med totalt 122 respondenter som valts ut genom ett bekvämlighetsurval. Resultatet av enkätundersökningen har legat till grund för arbetet med analysen och slutsatserna. Resultatet har därefter tolkats av oss i avsikt att ge Apollo rekommendationer om hur de ska få fler konsumtenter att klimatkompensera i framtiden. I uppsatsen har vi använt oss av en induktiv ansats. Vi använde primärdata i form av en enkätundersökning och sekundärdata i form av litteratur och tidigare gjorda studier. Slutsatserna i vår undersökning är att de konsumenter som känner till vad klimatkompensering innebär är positiva till produkten. Vår enkätundersökning visar att cirka 80 % av de 122 respondenterna har en positiv inställning till klimatkompensering. Det indikerar på att det finns en stor potential för klimatkompensering men att det idag saknas lättillgänglig information för konsumenterna att ta del av. Apollo lyckas inte övertyga konsumenterna att klimatkompensering är ett bra sätt att stödja miljön, vilket leder till att konsumenterna inte vill betala för något som de inte tror på eller känner till. För att få fler konsumenter att klimatkompensera måste informationen som ges ut till dem innehålla starka argument för att locka deras intresse och den bör också visa konkreta exempel på effekter som klimatkompensering bidrar med. Tillgången till produkten måste också bli enklare än vad den är idag. Det ska vara lätt och smidigt att klimatkompensera annars är risken att konsumenten väljer bort det på grund av bekvämlighetsskäl.