BAKGRUND: Idag talas det ofta om att den svenska skolan blir sämre och att måluppfyllelsen, d.v.s. uppfyllelsen av skolans kunskapsmål, sjunker. Samtidigt lever vi i ett uppskruvat samhälle som ställer höga krav på barn och deras föräldrar. Mycket tid i skolan måste därför läggas på det sociala planet. Vår undran är om skolans fostransuppdrag blivit så stort att det påverkar måluppfyllelsen negativt. SYFTE: Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur pedagoger ser på omfattningen av skolans fostransuppdrag idag jämfört med för 15 år sedan och om detta påverkar eller har påverkat måluppfyllelsen. METOD: Vi valde att göra en kvalitativ undersökning då vi var ute efter pedagogers tankar om skolans fostransuppdrag. Detta gjorde vi med hjälp av redskapet self-report, eftersom vi tror att svaren blir mer genomtänkta då än vid t.ex. intervju. RESULTAT: De flesta pedagoger i undersökningen anser att skolans fostransuppdrag ökat i omfattning de senaste 15 åren. Samtliga pedagoger är överens om att måluppfyllelsen är sämre i dag än då och cirka hälften av dem anser att fostransuppdraget påverkar måluppfyllelsen negativt. En aspekt som de flesta pedagoger tagit upp som orsak till ökat fostransuppdrag är hemförhållanden, vilket naturligtvis måste förstås i ett övergripande samhällspolitiskt perspektiv. Vi kan i resultatet se att de pedagoger som arbetar i ett socialt tungt område inte har samma uppfattning gällande fostransuppdrag och måluppfyllelse som de som arbetar i en skola med ett ”lättare” upptagningsområde. Fostransuppdraget och uppfyllelsen av skolans kunskapsmål påverkas alltså av hemförhållanden och även av klassammansättning.