BAKGRUND: Utvecklingsprojekt startas kontinuerligt upp inom skolan med avsikt att höja personalens kompetens och utveckla verksamheten. Vi ville undersöka hur personalen uppfattar ett utvecklingsprojekt inom matematik och om det uppfyller de intentioner som avses. Vår uppfattning är att lärare känner behov av kompetenshöjning, men samtidigt kan uppleva utvecklingsprojekt betungande och bli ytterligare en uppgift som läggs till allt annat. Dessa uppfattningar grundar sig på egna erfarenheter som verksamma lärare och genom utbildningspraktik. Vi antog att det skulle finnas delar av projektet som enligt lärare skulle vara positiva och verkningsfulla och att vissa delar i mindre omfattning skulle göra det, liksom att det kunde finnas skillnader i detta mellan olika lärarkategorier. SYFTE: Syftet med undersökningen var att belysa hur lärare som medverkar i ett kommunalt utvecklingsprojekt inom matematik ser på detta projekt. I syftet ingår att undersöka hur lärare uppfattar utvecklingsprojektets olika delar och om projektet inneburit förändringar i deras syn på matematik och i verksamheten. METOD: Undersökningen gäller lärare på förskola och grundskola i en kommun. Utifrån ett register över förskolor och skolor samt antal anställda, valdes de arbetsplatser ut som skulle ingå i undersökningen. Arbetsplasterna valdes ut med tanke på att få både en geografisk och storleksmässig spridning. På de utvalda arbetsplatserna delades enkäter ut till alla anställda som arbetar med barnen/eleverna i verksamheten, förutom år 7-9 där endast matematiklärarna fick enkäter. RESULTAT: Undersökningen fokuserade på olika delar av ett kompetensutvecklingsprojekt. Dessa delar handlade om kompetensutbildning som utgått från eget behov, samarbete i arbetslag och med andra kollegor, skolledningens roll, konkreta förändringar som gjorts i verksamheten och om satsningens betydelse och syfte. Resultaten visade att uppfattningen om projektet delvis skilde sig åt inom de olika delarna och även till viss del mellan olika lärarkategorier. Majoriteten av dem som deltog menade att externa aktiviteter som utgått från behov varit bra och mestadels uppfyllt förväntningarna. Likaså ansåg de flesta att satsningen var en viktig insats för utvecklingen av matematiken inom förskola/skola men att syftet med den inte fullt ut skulle nås på det sätt den idag bedrivs. Det kan delvis bero på att ledningens roll upplevdes relativt otydlig. Många uppgav att ledningen inte informerade sig om arbetets gång och inte heller kontinuerligt utvärderat arbetet eller att de inte visste om ledningen gjorde detta. Tiden för reflektion och samtal kring arbetet upplevdes otillräcklig av de flesta. Resultaten visade att drygt hälften av de svarande uppgav att de förändrat matematikverksamheten på olika sätt och av svaren framgick att dessa förändringar gjorts på olika sätt, främst genom att konkretisera mer och tydligare synliggöra matematiken för barnen i vardagen.