Den svenska ölmarknaden genomgår just nu en stor förändring. Mängder av nya små aktörer etablerar sig. Så kallade mikrobryggerier startas i en strid ström. Då dessa nya ölproducenter arbetar mycket småskaligt och med hantverksmässiga metoder är det svårt att få ekonomisk bärighet i verksamheten. För att mikrobryggerierna skall klara sig på sikt krävs att de tar marknadsandelar från de stora industribryggerierna. För att sprida vetskap om sina produkter krävs dock att konsumenterna är medvetna om deras närvaro. Att göra reklam genom traditionella metoder så som tidningsannonser och radio och tv är väldigt sällan aktuellt då priset är allt för högt. Därför undersöker studien huruvida storytelling skulle kunna vara ett alternativt marknadsföringsverktyg för mikrobryggerierna. Genom tre fallstudier som tittar på tre olika typer av storys, har jag undersökt vilken utformning och karaktär en story bör ha för att fungera effektivt då det gäller att spridas vidare. Resultatet av studien pekar på att den vanligaste typen av storytelling som mikrobryggerierna använder sig av, produktstorys, är den minst effektiva för att få spridning. Som mikrobryggare bör man istället skapa en övergripande varumärkesstory som bryggeriet hela tiden verkar under i allt de gör. Det har i studien visat sig centralt att en story innehåller de fyra grundelementen, rollfördelning, handling, konflikt och budskap. Av dessa fyra är det konflikt som är det viktigaste elementet. En story utan konflikt får inte någon djupare påverkan på åhöraren och kommer därför inte spridas vidare. Studien har också påvisat att påhittade storys kan vara effektiva som marknadsföring.