Förtroende är ett mångfacetterat begrepp och har många referensramar. Det går att skilja på förtroende till text, transaktion och förtroende ur ett socialt perspektiv, som kommunikation och ömsesidig interaktion. Revision är inte bara en granskningsprocess, utan en mänsklig aktivitet som ska bygga på samspel med användare av redovisnings information, därmed blir revisionen en etisk handling som måste bygga på förtroende. För att erhålla förtroende måste revisorn bemöta de förväntningar som finns på dem idag. Näringslivets utveckling samt förändringar i omvärlden har skapat behov av utveckling och förändring i revisorns funktion, vilket har bidragit till förväntningar från nya intressegrupper och samhället i stort. Tidigare forskning har visat på att det finns olika uppfattningar gällande rollfördelningen mellan revisorn och företaget, vilket i sin tur bidrar till missuppfattningar. Den globala finanskrisen och företagsskandaler i många länder har lyft viktiga frågor om effektiviteten för finansiell rapportering och revision, där revisorsbyråer ofta får stå föremål för kritik och bemöta tryck på att återställa förtroendet för revisionen. 2010 avskaffades revisionsplikten för mindre bolag i Sverige. Den nya lagstiftningen har i viss mån förflyttat ansvaret från revisorn till företagsledningen. Syftet med vår studie har varit att analysera och tolka begreppet förtroende för revisionsarbetet. Vi har belyst begreppet förtroende i samband med avskaffandet av revisionsplikten, samt reflekterat över hur det påverkat revisorns funktion och förtroendet i relation till användare av redovisningsinformation. För att kunna uppnå syftet och forskningsfrågorna har vi använt oss av en kvalitativ och tolkande metod samt genomfört samtal med kompetenta respondenter i form av revisorer, kreditgivare och småföretagare för att få del av deras syn på begreppen. Vi har i denna studie kunnat bidra med ökad förståelse för det mångfacetterade begreppet förtroende och vilken effekt avskaffandet av revisionsplikten har haft på relationerna mellan revisorer, småföretagare och banker, samt om förväntningarna på revisionens funktion har förändrats. Vårt resultat i denna studie bevisade att det finns brister i kommunikationen mellan de olika parterna, vilket påverkar förtroendet. Vi har kunnat identifiera ett förväntningsgap i det avseendet. Revisorerna behöver därför bli bättre på att nå ut till småföretagarna om vilken roll och vilka tjänster de kan utföra. Vi har inte i vår studie kunnat se hur förtroendet har påverkats av den frivilliga revisionen. Men Bolagsverket och Skatteverket upplever att kvalitén på årsredovisningen har försämrats efter införandet av frivillig revision, vilket visar att revisionen fortfarande har en viktig funktion för kvalitetssäkring av redovisningsinformation vilket höjer förtroendet för den.